Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trumps skugga faller över klimatmötet i Bonn

Annons

Röken stiger från det tyska brunkolskraftverket Weisweiler. De kommande två veckorna riktas blickarna mot FN:s klimattoppmöte i Bonn.

Nu riktas världens blickar mot tyska Bonn. Det är där vid floden Rhen som världens länder har samlats för att förhandla om fortsättningen på klimatavtalet från Paris, som slöts för snart två år sedan.

Ett av målen nu är att nå fram till ett regelverk för hur tvågradersmålet ska nås, alltså att växthusgasutsläppen ska kunna minskas tillräckligt snabbt och mycket för att att den framtida globala temperaturhöjningen inte kommer överstiga två grader Celsius jämfört med förindustriell tid, där år 1750 utgör ett riktmärke.

Och det är bråttom. Nyligen kom kom Meteorologiska världsorganisationen, ett FN-organ, med en bulletin som konstaterar att koldioxidhalterna i atmosfären nu ligger 145 procent över 1750 års nivåer. Och det är ställt utom allt tvivel att mänsklig aktivitet är huvudorsaken till detta – en växande befolkning, avskogning, industrialisering och användandet av fossila bränslen i såväl energiproduktion som i fordon har alla bidragit. 2016 var koncentrationerna av koldioxid i atmosfären de högsta någonsin.

Samtidigt, om man ska söka en strimma hopp, skriver Meteorologiska världsorganisationen att de koldioxidutsläpp som är orsakade av människor de facto ökat väldigt lite senaste året, eller till och med har planat ut, trots en global högkonjunktur. Dessa är kvar på en hög nivå, men det är när man räknar in effekterna av den El Niño, som drog fram 2015–2016, som rekordnoteringen uppnåtts.

Även FN:s miljöprogram, Unep, passade på inför Bonnmötet. Unep, som leds av norrmannen Erik Solheim, konstaterar i sin senaste rapport, The Emissions Gap Report 2017, att tvågradersmålet är alltmer avlägset. Och att klyftan mellan utsläppsmålen och de verkliga utsläppen ökar: "Ser man bortom 2030 står det klart att, om inte utsläppsklyftan har slutits till år 2030, det är extremt osannolikt att målet om att hålla den globala uppvärmningen klart under två grader kan uppnås", skriver rapportförfattarna.

Snarare pekar utvecklingen, visar rapporten, mot att den globala uppvärmningen blir upp emot tre grader innan seklet är slut. De utsläppsminskningar som hittills har åstadkommits räcker inte, de är långt mindre än vad som krävs enligt forskarexpertisen. Och Unep uppmanar världens länder till kraftfulla insatser på kort sikt och uthålliga åtgärder på längre sikt.

Som en tredje profetia kan läggas rapporten Beyond Borders från EJF, Environmental Justice Foundation. Den har beräknat att antalet flyktingar som kommer tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringar det kommande decenniet räknas i tiotalks miljoner – långt fler än dem som flytt inbördeskrigets Syrien.

Det är alltså som det brukar inför ett klimatmöte. Larmklockorna ringer, varningslamporna blinkar.

USA:s president Donald Trump .

Men det är också så att världens nationer inser allvaret – ja, världens nationer förutom USA. President Donald Trump har på eget bevåg sett till att USA inte längre står bakom Parisavtalet. Och det kastar naturligtvis sin skugga över mötet.

För även om det inte kommer fattas några avgörande beslut i Bonn blir det en värdemätare på var världens klimatambitioner tar vägen nu. En värld som lär sig klara sig utan USA.

Det är alltså som det brukar inför ett klimatmöte. Larmklockorna ringer, varningslamporna blinkar.

Klart är att EU fortsatt vill driva på, men också att exempelvis en viktig aktör som Kina står redo att ta ansvar i klimatfrågan.

Det är intressant.

Med Donald Trump i Vita huset har USA:s betydelse minskat – landet abdikerar på område efter område från sin position som den världsledare man än gång var. Tiden när USA var den självklara huvudrollsinnehavaren på den världspolitiska scenen är förbi.

Annons
Annons