Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Två otränade lag som möts i presidentvalet

+
Läs senare
/
  • Fastighetsmagnaten Donald Trump skrämmer slag på det republikanska etablissemanget
Ledare

När ett amerikanskt parti innehaft presidentposten i två mandatperioder brukar det vara i dålig form.

Sammanhållningen är i regel på upphällningen efter åratal av internt kompromissande. De problem väljarna ser i sin vardag förknippas, rätt eller fel, med dem som bär den synliga maktens främsta attribut – Vita huset och Air Force One.

Barack Obama må vara de svenska journalisternas älsklingspolitiker, men på hemmaplan har han ganska lite att visa upp. Väljarnas förtroende för presidenten är lågt. Ekonomin har visserligen hämtat sig något sedan krisåren, allt annat hade varit helt osannolikt, men den går trögare än den borde göra, och mycket tyder på att den håller på att sakta ned ytterligare. På den internationella arenan har USA tappat inflytande, till glädje för Kina, Ryssland och Iran. Och Obamas demokratiska parti är svårt kluvet i flera viktiga frågor, särskilt om de stora frihandelsavtalen TTIP och TPP.

Det parti som inte haft presidentposten på åtta år brukar tvärtom vara i toppform. Enade, entusiastiska och redo att ge sig in i valstriden med blankpolerade vapen. Och det är på den här punkten den begynnande amerikanska valrörelsen är så märklig.

För Demokraternas form må vara svag, men Republikanernas är ännu svagare. I stället för att samlas bakom en stark, trovärdig och meriterad kandidat är partiet hopplöst uppdelat bakom sinsemellan helt olika namn varav inget framstår som en självklar valvinnare. Fastighetsmagnaten Donald Trump skrämmer slag på partiets etablissemang, men uppskattas desto mer av gräsrötterna.

Demokraterna är långt ifrån matchform, men Republikanerna har inte ens fått igång träningscykeln. I stället sluggar de mot allt och alla och stöter bort de mittenväljare som avgör valet nästa höst. Inte nödvändigtvis genom att ligga för långt åt höger utan genom att vara för arga och emot allt.

Varför är Republikanerna så arga? Den enklaste förklaringsmodellen går ut på att utvecklingen har gått dem emot. I ett allt mer urbaniserat USA fungerar inte den konservativa nybyggarindividualism som präglar partiets idévärld.

Men en viktigare orsak är att USA fortfarande inte hämtat sig från finanskraschen 2008. Republikanerna har länge stötts av väljare med normala eller till och med låga inkomster som röstar emot regleringar och högre skatter. Folk som hyser den amerikanska drömmen om ekonomisk framgång och därför inte vill rösta vänster. Efter finanskrisen lades enorma skattesummor på att rädda banker och storföretag, vilket skadade medelamerikanernas tilltro till det fria marknadssystem de röstat för. Och för det sveket har de inte förlåtit det egna partiet.

Därför är de arga, därför litar de inte på etablissemangskandidater som Jeb Bush och därför klappar de händerna åt Donald Trump. Det betyder inte att Trump vinner nomineringen (jag både tror och hoppas att han inte gör det) men det säger något om den tillitsklyfta som skär igenom det republikanska partiet. Det går inte att vinna en majoritet bara genom att vara emot.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons