Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vargavinter i Rossön: Härhedrar man sina skidkungar

/
  • Alice Isaksson, Rossön, samt André Isaksson, Lycksele, och Filip Isaksson, Östersund, testade de läckra och inbjudande banorna vid skidstadion.
  • Gustav Östman och Yngve Lundgren, två skidintresserade Rossöbor.
  • I Rossön laddar man just nu för vinterns stora skidhändelse – Sigvard Jonssons minneslopp, en tävling  som lockar flera hundra till byn. En by inbäddad i ett mjukt vitt vintertäcke.
  • Ove Bryntesson, sporthandlare med sportintresse.
  • Sigvard Jonsson och kranskullan Gun Lunde, från Gäddede. Flyktingloppet 1956.

Annons

glömmer man aldrig en skidkung.

Än i dag lever legenden om Sigvard Jonsson; skogsarbetaren, flottaren – och Vasaloppssegraren.

Alla i byn, ung som gammal, kvinna som man, infödd som inflyttad, känner till honom, hembygdshjälten, Rossösonen.

Och till helgen är det dags för årets begivenhet, Sigvard Jonssons minneslopp, som körts sedan flera decennier. Nu kommer flera hundra skidåkande ungdomar och deras anhöriga att invadera byn.

Ove Bryntesson, som driver Rossö sport och färg strategiskt mitt i byn, säger:

– Han var en jävulsk skidåkare, hård och tuff och vek sig inte för någonting. Han jobbe me timre om dagan och tränte om kvällan och tävla på hälgan. 1956 vann han Vasaloppet, och en gång var han tria på femmil’n i Kollen. Han vann Flyktingloppet fyra eller fem gånger.

Skidåkarstatistik som går rakt in i hjärtat.

– Tävlingen är ett lyft för hela Rossön, säger Ove Bryntesson och fortsätter att packa skidor.

De ska åt alla olika håll i landet. Valla till Offerdal. Skidor till Skorped. Pjäxor till Huddinge.

Rossöns sport och färg har inte många besökare per dag, men kommersen är ändå mycket livfull.

– Jag har sålt 700 par skidor sedan i november. Dom här ska till Åsele.

, mitt i trevägskorsningen mot Hoting, Backe och Nagasjökälen, ligger Rossöns IF:s kansli. Sigmund, eller Sigge, Bryntesson är tävlingsledare för minnesloppet och pappa till byns nye skidkung, Robin Bryntesson – som för övrigt säger farbror till Ove, sporthandlar’n.

På kansliet finns ett litet prisbord vid en vägg. På väggen ovanför prisbordet hänger tre tavlor med bygdens stora skidkungar: Sven Mårtensson, Adolf Wiklund och Sigvard Jonsson. På bordet ligger en klippbok med allt som stått om dem i Nya Norrland, Västernorrlands allehanda, ÖP och LT.

Jag bläddrar i boken och Sigge säger:

– Han var en skogens man, och jag minns till honom från det jag var liten. Han var en mysgubbe här på byn. Och det är så roligt för var jag än är på tävlingar runtomkring så pratar andra om honom. Alla har en historia om n’ Sigvard.

att det är 40 år sedan Sigvard Jonsson dog. Det jubilerar man i år med att inte ha någon startavgift.

– Vi bjuder på det. Kan vi göra ett nollresultat är jag jättenöjd.

Han berättar om alla fina priser åkarna kommer att få och att det för åkarna i klasser från 15 år och uppåt är penningpriser. 1 000, 500 och 300. Han vädjar också till slidförbundet.

– Jag tycker de ska bjuda på tävlingsavgifterna eftersom vi inte har några intäkter på tävlingen.

En stund senare står vi på stadion i Rossön, som ligger efter vägen mot Backe. Härliga spår ligger där och väntar. Det kommer att bli fina tävlingar.

– Det är ganska jobbiga spår, särskilt femochenhalvan är tuff.

Där berättar Sigge ryktena om att det kanske varit varg på byn i natt.

bor mitt emot Mählers, som ligger efter vägen mot Hoting. Vi tittar på de stora spåren tillsammans. De var så stora att det absolut kunde vara varg, men troligast ändå hund. Han visar spåren och vi jämför med en snusdosa.

Gustav Östman har kallat på Yngve Lundgren, som är van att se hundspår.

– Troligen är det hund, säger han.

För säkerhets skull har de kallat på en viltspårexpert.

När vi väntar kommer vi in på Sigvard Jonsson.

– Han var en riktig skogsarbetare och litet frän i humöret. Det gjorde honom till en stor skidåkare, tror de.

Gustav, som är morbror till Robin Bryntesson, berättar.

– Under Vasaloppet när Robin körde var det dött på byn. Jag tror att alla satt inne och följde hur det skulle gå för Robin. Han blev tolva, det är bra det för en så ung skidåkare.

Lars Svanberg, viltexpert från Strömsund, kom precis.

– Med 90 procents säkerhet en hund, men spåren är absolut så stora att de var värda att anmäla, säger han.

om Rossöns skidkungar. Minnet av den gamle lever fortfarande kvar, och en ny håller sakta på att ta över. Den nye tävlar visserligen för Sollefteå men hans spårstämplar syns litet varstans i hembyn. Hans nummerlappsvästar från tävlingar världen över dyker upp både på sportaffären och på Ica. Och mitt i byn finns en hög reklampelare med Robin Bryntessons sponsorskyltar.

Rossön är en genuin före detta skogsarbetarbygd. Där själva livet stavas skidåkning.

Den senaste nyheten om nye skidkungen går som en löpeld genom byn.

– Har du hört att n’ Robin ha blivit uttagen till Lahtis?

Mer läsning

Annons