Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Jämtlands län

"Det finns de som kallar sig för trocaholister"

Nostalgifaktorn är skyhög. Namnet klassiskt. Färgen annorlunda. Smaken unik. I alla fall om du frågar en vanlig svensk, uppväxt i vår norra landsända. Det finns fog för att Trocadero här och där och titt som tätt bär epitet Norrlands nationaldryck.

Trocadero från golv till tak på bryggeriet utanför Sundsvall. Vasa Bryggeris vd, Niclas Nilsson, säger att drycken är en självklar tungviktare för bryggeriet. Att Trocca åtminstone är en dryck för vår region.

Annons

– Det finns ingen norrlänning som inte vet vad Trocadero är. Går du ut här på byn frågar tio personer så vet att alla vad det är. Jag måste nog säga att om det inte är en nationaldryck för Norrland, så är det i alla fall en dryck för vår region, säger Niclas Nilsson, vd för Vasa Bryggeri utanför Sundsvall, bakom två små en och stor Trocaderoflaska i plast placerade på ett bord i ett konferensrum i lilla Nolby.

– Det finns även de som kallar sig för trocaholister.

– Skulle vi ta bort den från sortimentet så skulle det bli ramaskri. Den är helt enkelt här för att stanna.

Han har tio år bakom sig på bryggeriet. Dessförinnan arbetade han på Pripps och Carlsbergs marknadsavdelning.

Där stod inte den orangefärgade drickan lika högt i kurs.

Annons

– Där satt vi och diskuterade om vi skulle ha kvar den eller inte, den tillförde liksom ingenting till verksamheten. Men när jag kom hit till Vasa sa det bara vips och så var Trocaderon det viktigaste vi hade.

Annons

Och har.

Eller som Niclas konstaterar:

– Trocadero lanserades 1953 av företaget Saturnus i Skåne, vilket kanske inte alla vet, men det har blivit en norrländsk konsumtionsprodukt.

Och Niclas Nilsson är för det mesta på bokstaven n.

N som i norrländskt.

N som i nostalgi.

N som i närhet.

Lägg där till att det verkar vara en sanning att norrlänningen törstar efter drycken.

Att en ångermanlänning som Peter Forsberg transporterade Trocca över Atlanten när han spelade i NHL-hockey over there.

Att ett gäng Stockholmsbaserade norrlänningar stannade till när Vasabryggeri låg i stan och lämnade golfbagar och allt som de kunde undvara för få in sin mycket Trocadero som möjligt i fordonet som skulle ta dem tillbaka till huvudstaden.

Niclas skakar försiktigt på kalufsen, ler lätt och berättar:

– Vi hade och har ju inget försäljningsställe vid bryggeriet, men grabbarna som hade varit på golfturnering i Norrland var angelägna och sa att det var svårt att få tag på Trocadero och Portello i Stockholm. Så vi sa okej och frågade hur mycket ska ni ha?

– De svarade att de vill köpa 30 kolli. ”Nej, det går inte”, sa vi, ”för vi har ingen möjlighet att distribuera ner allt till Stockholm”. ”Det är lugnt”, sa dom. ”Vi tränger ihop oss i bilen. ”Och sedan frågade dom om det var okej att lämna golfutrustningen på bryggeriet för att hämta upp den nästa gång de åkte norrut.

– Det säljs 13 miljoner liter Trocadero per år och en stor del av den volymen säljs i Norrland. Ja, den är tvåa i volym efter Coca Cola.

– Trocadero kommer aldrig att få något riksfäste och vi har heller ingen ambition att vi ska in i Stockholm, även om vi höstas anställde två säljare som jobbar där nere.

Men vad gör man inte för utflyttade norrlänningar?

Annons

Annons

Men i Trocederos fall hävdar de flesta att den är om inte unik så i alla fall speciell eller säregen.

Niclas Nilsson reser sig från konferensbordet, går fram till i whiteboarden och skruvar av korken på en tjock och svart filtpenna.

Medan han börjar rita berättar han att han nyligen har besökt Nordarom i Norrköping som framställer extraktet till drickan och att han där fick träffa företagets ”Trocablender”.

”Trocablendern” som hade ett eget rum som med en god portion av fantasi skulle kunna liknas vid ett laboratorium i professor Baltazars ägo.

Ritningen på whiteboarden beskriver förloppet hur extraktet framställs. Med nerfrysningsprocess och allt

– Skulle man ha kommit på den i dag skulle inte Trocadero ha funnits, berättade den här killen, eftersom den är så pass komplicerad. Vet du hur många dagar det tar att framställa extraktet till Trocadero?

– 30 plus 30 dagar. Alltså 60 dagar.

– Det är lång tid och därför borde egentligen inte Trocadero kosta så lite som den gör med tanke på hela processen.

Det är hög tid att lämna kontoret för troccafabriken.

En promenad över en gårdsplan och så är vi framme. På väg in genom dörren säger Niclas:

– När maskinerna går som bäst kör vi 5 000 stycken 50 centiliters flaskor i timmen.

Större bryggerier producerar större volymer, men det hindrar inte att det i lokalen finns pallar med Trocadero från golv till tak.

Många ska norrut. Andra söderut. Några västerut.

Och vid lastbryggan står en lastbil med dörrarna på vid gavel redo att fyllas.

– För oss är Trocadero en så kallad dragare, Trocadero och Portello är våra tungviktare.

I närheten av maskinen där de tomma petflaskorna kommer på en lång och prydlig rad finns några rejäla dunkar från Norrköping.

Annons

På en av dem står det arom. På en annan extrakt.

Det är dess innehåll som tillsammans med kolsyrat vatten, lite uppiggande koffein, socker och diverse andra ingredienser, grovt förenklat blir Norrlands nationaldryck.

Annons

Ni vet den orangefärgade läsken som smakar någon slags kombination av apelsin och äpple.

Men Niclas har en bättre beskrivning. En rakare och mer norrländsk:

– En Trocca är en Trocca. Den har en egen smakgenre, helt enkelt.

Och vem kan säga emot?

Frågan är bara hur man dricker den allra bäst?

– Varför inte i hälla upp den i kupat glas, så du känner doften. Och sedan klunkar du den rakt ner i strupen.

Ett förslag väl så läskande som något annat.

För i Norrland lyfter de flesta på korken för Trocca.

Fredrik Lindahl

Fakta

Tolv andra klassiker

Portello

Nästa lika gammal som gatan och rinner liksom ”sin bror” Trocadero ofta ner i norrländska strupar.
Bubblade för första gången någon gång på 30-talet då Malmbergets bryggeri uppfann ett framgångsrikt recept som fortfarande smakar karamell. Still going strong på den norrländska marknaden.

Loranga

Introducerades redan på den tiden Sverige fortfarande var svartvitt av företaget Ragnells fabriker, som tillverkade råvaran i Holland. 1939 fanns den kolsyrade apelsindrycken runt om i landets handelsbodar.
Hade sin storhetstid under 80-talet när en viss Henri Björklund köpte rättigheter av Flavouring för 50 000 kronor. Sju år senare var Loranga volymmässigt den tredje största läsken i landet.

Syd

Eller Syd apelsin för att vara petnoga. Om möjligt än gulare i färgen och dessutom något syrligare än syskonet Loranga. Dryckens namn för tankarna till breddgrader där solen alltid ler och visst, smaken ska associera till solmogna apelsiner från Sicilien och ingenting annat.

Sockerdricka

”Nä, nu blir jag arg. ”När jag inte har pengar, då kan jag inte dricka sockerdricka, och när jag har pengar, då får jag inte dricka sockerdricka, när i hundan ska jag då dricka sockerdricka?”.
Emil i Lönnebergas fråga var befogad. Drycken från förr har anor ända tillbaka till 1800-talet då vatten, svenskt socker, citronsyra, jäsning tillsammans med ingefära gav braksuccé. Med tiden ersatte kolsyrat vatten jäsningsprocessen.

Fruktsoda

I dag dricker man Sprite eller 7up. I går drack man Fruktsoda. Speciellt på 70-talet då läsken var mer poppis än någonsin. Inte minst för att den tilltalade liten som stor. De små drack den som den var, de stora blandade den gärna med starkare tillsatser.

21

Vad får du om du blandar julmust med cola?
Kanske 21. Eller Drink 21, som det fullständiga namnet är.
Tydligare går det inte att beskriva den kryddiga smaken på drickan som sålde bra i Sundsvall med omnejd på 50-, 60- och 70-talet.
Just därför kallades den bland jämtar för ”Klyktattarcola”.

Pommac

Eller de 25 frukternas dryck, eller läsken som har fler liv än katten.
Skapades 1919 av fabrikören och närkingen Anders Lindahl som gav drycken dess namn efter pomme (äpple på franska) och Cognac. Pommac har överlevt två världskrig, depressioner, den amerikanska läskimporten och sin egen nedläggning. Och receptet är lika hemligt i dag som 1919.

Champis

Om Pommac en gång i tiden var medelklassens exklusiva läsk, så kallades Champis i smyg för ”fattigmanspommac”. Trots att den var nio år äldre en sin värsta konkurrent. Redan 1910 fanns drycken under namnet Champagneläskedryck framtagen av örebroaren Robert Roberts. Champis innehåller ingredienser från äpple och druva med det fullständiga receptet känner bara en enda person som känner till – Göran Roberts – skaparens sonsonson.

Cuba Cola

Sverige första cola, lanserades tre månader innan Coca Cola kom till vårt land 1953 av Malmöföretaget Saturnus. Åren innan var coladrycker förbjudna i Sverige eftersom de hade fosforsyra och koffein som ingredienser. Under vänstervågen blev Cuba Cola något av coola colan. Det fanns en tro att västerradikaler halsade läsken i parti och minut i bubblande förhoppning om att de stödde Fidel Castro
Sanning eller myt …

Guldus

Snacka om retro, prata om nostalgi, tala om frisk äppelsmak.
Guldus var en gång i tiden en gigant på läskedrycksmarkanden. Som mest producerade närmare 400 bryggerier runt om i landet drycken.
Den lär ha varit som mest omtyckt på 30-talet. Till skillnad från 21 var det här främst flickornas favorit.

Julmust

Visst du att …
… julmusttillverkningen startades 1910 i Örebro av familjeföretaget Roberts.
… det finns ett 30-tal olika sorters julmust.
… det i Sverige konsumeras över 45 miljoner liter must.
Inte undra på att tomtegubbarna slår i glasen och låter oss lyckliga vara kring jul.

Zingo

När Ingemar Johansson förlorade tungviktstiteln i boxning till Floyd Patterson bytte läsken helt sonika namn från Ingo till Zingo. Sägs det. Nåväl, den introducerades under 50-talet som Ingo-dricka med en svagare smak av apelsin. Från början var dess slogan: ”Försvinnande god”. Många år senare sjöng Olle ”Soln lyser gul som en Zingo” i pistvakternas Svartlien.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy