– Jag var i högstadiet väldigt tyst och blyg av mig. Först när jag började engagera mig i Fröjdholmen fick jag uppskattning och en bekräftelse på att jag var någon. Jag växte som person och vågade ta för mig lite mera. All uppskattning jag då fick har gett mig styrka att gå vidare, säger Marcus Byman, 22 år, numera med titeln samhällsentreprenör.

Han sitter i ruffiga lokaler som är under ombyggnad och som delas med flera andra företag i Myrviken. Inte riktigt i den välputsade miljö där man i vanliga fall kan tro att de stora besluten fattas. Men inget kan vara mera fel. Marcus lyser av handlingskraft, han snackar fort och engagerande, han snackar i rubriker och han får besökaren att lyssna. Trots sin unga ålder ger han ett moget intryck och han har en härlig förmåga att uttrycka sig och sätta ord på sina tankar.

Han återkommer ofta till där allt började för honom.

– Fröjdholmen är ett smultronställe som skulle kunna bli så oerhört viktigt för Oviken, ja hela Storsjöbygden, säger han och berättar om hur han och två kollegor i somras startade ett café vid Fröjdholmen. Ett café som snabbt kom att bli en träffpunkt för hundratals besökare.

De planerade att ha öppen verksamhet tio gånger. I lokalen finns 120 platser.

– Redan efter det tredje öppethållandet hade vi önskemål om riktig varmmat och vi hade över 300 beställningar. Vi var ju bara amatörkockar så för att rädda situationen kallade vi tre in våra mammor. Efter ett tag fanns det både fläskfilé och gratänger på matsedeln, säger Marcus och ger själv bilden av att inget är omöjligt - det finns bara möjligheter.

Och han verkar lyckas med det han företar sig. Ett av hans stora projekt är Mötesplats Oviken, en samlingsplats som ska inrymma badhus, sporthall och kanske även en bowlinghall längre fram. För att möjliggöra satsningen har de boende i Oviken fått teckna andelar. 95 procent av alla hushåll i närmare 50 småbyar skrev på avtalen. Ett resultat som visar på en vilja att utveckla den byggd man bor i.

För att en sån insamling ska lyckas underlättar det om det finns en bygdeutvecklare menar Marcus.

– Byar med anställda bygdeutvecklare klarar sig bäst, en person som gör det som kommunerna inte hinner med. Där bygdeutvecklare finns händer mycket, där finns en katalysator som driver utvecklingen framåt. Därför är det så viktigt att få ram pengar till bygdeutvecklare, ideellt arbete räcker inte längre, säger han.

Och det är här Marcus segerpremie på 30 000 kronor kommer in. Han har under det senaste året haft kalendern så full han inte haft tid att sätta sprätt på pengarna. Men i februari ska det ske.

– Jag vill åka till Nya Zeeland. Där har de lyckats utveckla turismen utan att förstöra miljön. Det vill jag göra här också. Jag skulle vilja få till mer av åretrunt-turism och på så sätt få in mer pengar i regionen. Oviken-veckan är ett bra exempel. Då kommer mängder med folk hit som vill "bränna pengar", men här finns fortfarande för lite att lägga pengarna på, säger han och lyfter fram skidskyttetävlingar i Östersund som ett bra exempel där besökaren erbjuds något mer än bara tävlingarna.

Om tio år vill Marcus Byman se Oviken som en bygd dit folk vill flytta, där folk vill bo.

– Nu kommer folk ofta hit utifrån och berättar för oss hur fint vi har det. Själva inser vi inte alltid det. Det måste vi börja göra och dessutom utveckla det fina vi har här, säger Marcus och verkligen bubblar av entusiasm över sin hembygd.

Nu när det snart är dags att utse en ny pristagare av Slutgnällt-priset hoppas Marcus att priset i år går till en ung person.

– Till någon som gör något i oväntat, som genererar kraft och inspirerar andra, gärna en kvinna, föreslår Marcus.

Urban Råberg
urban.raberg@op.se