Hur väl står sig 1930-talets alpina utrustning mot dagens vetenskapligt framtagna material? Det kommer en grupp äventyrare att ta reda på under en expedition som startar på lördagen.
Under åtta dagar ska en grupp äventyrare ge sig ut i pionjären Olle Rimfors spår för att bygga igloos och friåka på gammalt manér mellan Marsliden och Kittelfjäll strax norr om den jämtländska länsgränsen.
En av expeditionsmedlemmarna är Olle Rimfors barnbarnsbarn Fabian Rimfors.
– Vår tes är att det finns flera gamla funktionsmaterial som förtjänar en renässans. På 1930-talet var det till exempel självklart att använda ullunderställ. Sedan försvann det men nu ser vi hur det håller på att återetableras, säger han.
Ett annat exempel är stavarna, där han upplever att de numera omoderna bambustavarna har fördelar som kolfibern inte kan matcha. Inte minst ur säkerhetssynpunkt eftersom en trasig bambustav går att reparera på fjället om olyckan skulle vara framme medan en kolfiberstav blir obrukbar.
Annons
Annons
– Sedan finns det en miljömässig aspekt också eftersom Naturskyddsföreningen gått ut och varnat för flera av de material man använder i moderna klädesplagg, säger Fabian Rimfors och berättar att expeditionen är en liten dröm som går i uppfyllelse.
– Vi har pratat så långa om att vi vill göra det här så det är väldigt skönt och spännande att det äntligen blir av, säger han.
Att övernatta i igloo var en integrerad del av den tidiga alpinismen och därför kommer deltagarna att göra alla sina övernattningar i igloos byggda med de metoder som användes på 1930-talet.
Ledare för expeditionen är Robert Åström och han förklarar att det inte bara handlar om att njuta av skidåkning och testa utrustning under den här resan, utan även att skapa ett tidsdokument.
– Ett av sätten som Olle Rimfors använde för att sprida alpinismen var att han gjorde en påkostad film tillsammans med Svensk filmindustri som sedan dess har blivit en av de mest sedda journalfilmerna i Sverige, säger han.
Genom att dokumentera expeditionen på samma sätt som på 1930-talet men med dagens långt smidigare filmteknologi, hoppas han att expeditionen kan knyta ihop pionjärernas era med dagens alpinism, med exakt samma syfte som på 1930-talet.
– Folk brukar säga att de är till fjälls men det är få som ger sig längre ut än vad bekvämligheterna tillåter. En sak vi vill göra med det här är att inspirera andra till att ge sig längre ut på fjället än så.
Annons
Den som vill följa expeditionen kan göra det via projektets Facebooksida.

Igloofärd 1934 nära Singidalen den 27 mars 1934. Redan kl. 3 sökte vi lägerplats mitt emot Singivagges västra mynning rakt under toppen 1,090 i avsikt att nästa morgon ha direkt väg upp mot Kebs topp från väster. Foto: Gustaf Birch-Lindgren
Annons

Råstojaure den 13 april 1938. Till slut stannade Olle Rimfors. Ingen människa kunde höra vad han skrek, man kunde bara se att han skrek: ’Dom här jäkla fjällen finns det inget lä i’. I stället för att fortsätta vidare och trötta oss till ingen nytta beslöt vi oss bryta marschen och bygga igloo. Foto: Sten Nordenskiöld

Igloobygge på första varvet.

Robert Åström.
Marcus Berglund
063-161617
marcus.berglund@op.se