Annons

Annons

Annons

Östersund

Petter Bergner: "Lös uppgiften och fastna inte i juridiken" sa Konkurrensverket under flyktingkrisen men nu hotas Östersundshem med böter

Konkurrensverket (KKV) jagar Östersundshem i hasorna, för som op.se har rapporterat på nyhetsplats går fallet med de direktupphandlade Attefallshusen vidare till Förvaltningsrätten i Härnösand. Myndigheten hävdar att bolaget har brutit mot lagen om offentlig upphandling och Östersundshems representanter är lika tvärsäkra på motsatsen. "Trots att Östersundshem påvisat att flera av KKV´s angreppspunkter brister, så har Konkurrensverket beslutat att driva fallet vidare i en rättslig process", konstaterade bolaget nyligen i ett kaxigt pressmeddelande. Men har man verkligen visat det?

Annons

Annons

I det långa svar till Konkurrensverket som Östersundshem har skickat in, och som finns sammanfattat på bolagets sajt, hänvisas det till den stora flyktingkrisen 2015. I ljuset av denna kris, och den skriande bostadsbristen, gällde det för kommunerna att agera. När kontraktet om Attefallshusen undertecknades 24 februari 2016 var krisen ännu inte över, även om regeringen hade stramat åt. Och staten – i form av Migrationsverket och regeringen – manade på kommunerna att ta ansvar.

Flyktingkrisen satte stor press på mottagningssystemet och på kommunerna.

Bild: Marcus Ericsson/TT

EU-kommissionen hade öppnat för direktupphandlingar av boenden och Konkurrensverket gav sken av att det bara var att agera. "Lös uppgiften och fastna inte i juridiken." Så hade Konkurrensverkets dåvarande generaldirektör, Dan Sjöblom, själv sagt till landets kommuner i september 2015. Men i dag står alltså samma myndighet och hotar med 5 miljoner i böter.

Det kommunala bostadsbolaget försökte lösa uppgiften men har nu fastnat i just juridiken. Så kan det gå.

I den ansökan om upphandlingsskadeavgift som Konkurrensverket har skickat in menar KKV att argumentet om synnerlig brådska inte håller. Den främsta avsikten tycks inte ha varit att hjälpa Migrationsverket att få fram boendeplatser åt asylsökande, eftersom Attefallshusen även var tänkta att bebos av studenter och nyanlända som redan fått uppehållstillstånd.

Annons

Annons

Östersundshems vd, Daniel Kindberg, anser inte att bolaget har agerat felaktigt.

Bild: Per Arnsäter

För SVT Jämtland har Östersundshems vd, Daniel Kindberg, angivit ytterligare en kategori – unga arbetslösa som inte har tillgång till bostadsmarknaden – men tanken med denna blandning ska dock endast ha varit att underlätta integrationen. Men eftersom bostadsbehoven för dessa andra grupper var kända sedan tidigare går det inte att hävda synnerlig brådska, menar KKV.

Östersundshem har alltså direktupphandlat mer än vad det akuta behovet berättigade, anser KKV som gör en påfallande strikt bedömning. Kommunernas ansvar var vid den tidpunkt då kontraktet undertecknades begränsat till att ordna boende åt personer som fått uppehållstillstånd och som kommunplacerats i Östersund. En motsvarande plikt fanns även när det gällde att ta hand om ensamkommande barn, men de formella skyldigheterna slutade där.

Man kunde förvisso ha träffat en frivillig överenskommelse om att även ta emot asylsökande över 18 år, vilket många kommuner gjorde, men något sådant avtal fanns inte för Östersunds del och den tvingande lagstiftning som kort därefter tillkom fanns ännu inte på plats, påminner KKV.

Attefallshus i Valla.

Bild: Maria Lindholm

Annons

Östersundshems dokumentation visar dock att diskussionerna med Migrationsverket var mycket långt framskridna. Att det inte blev någon färdig avsiktsförklaring beror enligt Östersundshem på att kommunen av – som man skriver – "i sammanhanget outgrundliga skäl" inte lämnade in något svar till Migrationsverket.

Annons

– Det muntliga budskapet som vi fick av Migrationsverket var att de hade ett extremt stort behov av bostäder omgående och att de hade möjlighet att förhyra samtliga 150 Attefallshus. Men samtidigt ville inte Migrationsverket köra över kommunen och ”roffa åt sig alla” utan de ville ha ett besked från kommunen gällande hur många de behövde, säger Christian Olsson som är vd-assistent på Östersundshem.

Allt talade för att boendesituationen skulle förbli pressad även framöver, och bolaget valde att betrakta boendefrågan som en helhet utan att närmare begrunda i vilken fas av asylprocessen som människor befann sig i. Det fanns inte tid att genomföra en annonserad upphandling, för om man hade valt den vägen skulle det ha dröjt omkring ett och ett halvt år innan det fanns bostäder som var klara för inflyttning, menar Östersundshem.

Mot den bakgrunden går det kanske att förstå att Östersundshem ville handla skyndsamt och även försäkra sig om att kunna upphandla ytterligare Attefallshus genom den option som skrevs in i avtalet, men nu anförs denna konstruktion som argument för att Östersundshem ska ha gått utöver vad som krävdes för att fylla det synnerligen brådskande behovet.

Givetvis borde Östersundshem ha kollat upp läget, för marknadsstörande agerande ska alltid undvikas i möjligaste mån. Samtidigt är det dock svårt att frigöra sig från intrycket att bostadsbolaget till stor del föll offer för omständigheter som låg utom dess kontroll. Kanske kan man till och med gå så långt som att hävda att Östersundshem förleddes att handla på det drastiska sätt som man gjorde.


Petter Bergner

petter.bergner@mittmedia.se

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan