Det är begripligt att enskilda skogsägare blir oroliga när de följer debatten om äganderätten och att den skulle vara hotad.

DEBATT: Skogsägarna i Offerdalsbygden känner sig överkörda och omyndigförklarade (27 november)

Därför vill vi än en gång slå fast: Skogsstyrelsen respekterar givetvis äganderätten som ett fundament för att kunna bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt. Vi tänkte nu berätta hur.

Vilken skog ska avverkas på ett ansvarsfullt sätt och vilken ska lämnas för framtiden av hänsyn till djur och växter? Debatten om hur den balansen ska hanteras och påverkar skogsägaren och hens rätt att äga och bruka sin skog, har sällan varit så intensiv som nu.

Det kan handla om skog med höga naturvärden, så kallade nyckelbiotoper, som kan påverka avverkningens omfattning, men också om att visa hänsyn till rödlistade djur och växtarter i samband med åtgärder i skogen. Där har bland annat fågelarten lavskrika och svampen bombmurkla fått stor uppmärksamhet och i Jämtland har skogarna i Almåsaberget och Offerdalsberg stått i centrum.

I debatten används ibland en hotad äganderätt som ett slagträ. Det antyds att Skogsstyrelsen agerar i strid med lagar och regler kring äganderätt. Så är det förstås inte.

Efter löftet i Almåsa – Se debatten mellan landshövdingen och Naturskyddsföreningen (17 november)

Äganderätten är en viktigt grund i samhället. Så viktig att den är reglerad i Sveriges grundlag. I regeringsformen står det att varje medborgares egendom är tryggad mot olika inskränkningar från det allmänna, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Det är demokratin genom regering och riksdag som bedömer vilka och hur allmänna intressen ska vägas in. Skogsstyrelsen har uppdraget att arbeta utifrån detta och därmed hantera en stor del av balansakten mellan produktion och miljö.

Vi är noga med att alla de bedömningar som görs av våra skogskonsulenter i skogen varje dag, ska vara väl förankrade i äganderätt, skogsvårdslag, miljöbalk och annan lagstiftning. Det kan till exempel handla om skydd av hotade fågelarter.

Vi vet också att det finns enskilda skogsägare som känner att de hamnat i kläm i en svår avvägning mellan att avverka eller bevara sin skog. Vi försöker alltid möta dessa skogsägare sakligt och med stor respekt för deras situation. En stor del av en skogskonsulents arbete i dag går ut på att ge rådgivning, information och stöd till skogsägaren.

Debatt: Tvångsinlösen av skog i Offerdal är stöld (10 oktober)

Att äganderätten enligt Sveriges grundlag skulle vara hotad av Skogsstyrelsens agerande är felaktigt av fler skäl:

– När skogsägaren gör en avverkningsanmälan till oss identifierar vi ibland skog med höga naturvärden, en så kallad nyckelbiotop. Detta innebär formellt sett inte ett avverkningsförbud. Däremot har skogsföretagen själva åtagit sig att inte avverka nyckelbiotoper genom de certifieringssystem som finns.

– När Skogsstyrelsen beslutar om att skogen ska bevaras och får ett biotopskydd, får markägaren full marknadsmässig ersättning med ett tillägg på 25 procent. Markägaren är fortsatt ägare till marken med bland annat jakträtt.

När frågan om nyckelbiotoper debatteras kan det vara bra att veta att två procent av svensk skog är i dag klassad som nyckelbiotop, men naturligtvis kan den siffran variera över landet och för enskilda skogsägare. 85 procent av dagens skogsfastigheter innehåller inte någon registrerad nyckelbiotop alls.

Men alla nyckelbiotoper är ännu inte identifierade. Därför upptäcks de ibland först i samband med avverkningsanmälan. Det är på tok för sent och där behöver både Skogsstyrelsen och skogsbruket bli bättre. På uppdrag av regeringen ska vi med start redan nästa år genomföra en nationell inventering av nyckelbiotoper i hela landet. Regeringen har dessutom i höstens budget avsatt 2,5 miljarder kronor extra de närmaste tio åren, för ersättning riktade direkt till skogsägare med nyckelbiotoper.

Det här kommer att ge skogsägaren tydligare och ett mer förutsägbart kunskapsunderlag för att i god tid kunna planera sina åtgärder. Tillsammans med skogsbruket och andra aktörer har vi utvecklat metoden för hur vi ska inventera nyckelbiotoper, och detta arbete fortsätter under 2018.

Skogsägare och skogsbruket har mycket att vinna på att lyfta fram och bedriva ett ambitiöst och hållbart skogsbruk som bevarar värdefulla livsmiljöer i skogen. Därmed förtjänar man omvärldens förtroende. De allra flesta skogsägare har ett eget stort engagemang och ansvarskännande för skog med höga naturvärden som är värt att lyfta fram och ta vara på. Det kan våra konsulenter vittna om.

Att med detta som bakgrund påstå att äganderätten i skogen är hotad tycker vi inte bara är missvisande. Det riskerar dessutom att i onödan minska framtidstron för skogsbruk hos landets skogsägare.

Johan Agestam, distriktschef Norra Jämtland, Skogsstyrelsen
Stina Moberg, distriktschef Södra Jämtland, Skogsstyrelsen
Staffan Norin, regionchef region Nord, Skogsstyrelsen