I dagarna är det många människor världen runt som firar och välkomnar ett nytt år. Newroz eller Nouroz eller Nowruz (listan på högtidens olika stavelser kan göras väldigt lång) är en högtid som firas av kurder, iranier, afghaner, balucher, azerier, med flera. Nyårsfirandet har sitt ursprung i zoroastrismen, en fornpersisk och förislamsk religion.

För kurderna handlar Newroz inte bara om att välkomna det nya året med fest, dans och enorma måltider. Newroz fungerar även som en inofficiell nationaldag, en högtid då man manifesterar kurdisk kultur och kräver frihet och rättvisa. Det kurdiska nyårsfirandet tar sitt avstamp i en uråldrig legend om en folklig uppresning mot en mordisk tyrann. I centrum för berättelsen står Kawa, en smed vars barn mördades av den ondskefulle despoten.

Det är inte så konstigt att Newroz är politiskt laddat för världens kurder. Världens största folkgrupp utan en egen stat har sedan första världskrigets slut fått erfara stora orättvisor. Dagens Kurdistan är uppdelat mellan Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Under dessa länders regimer har kurderna fått leva med grymheter, förföljelse och diskriminering. Från folkmordskampanjer i Irak till tvångsassimilering i Turkiet och hängsnaror i Iran – att vara kurd under dessa regimers förtryck har varit ett rent helvete.

I år överskuggas det kurdiska nyårsfirandet av flera tragedier.

Läs mer: Bawar Ismail: Kurderna besegrade IS – nu bombas de av Turkiet

I kriget mot Islamiska staten kom kurdiska peshmerga-soldater och gerillastyrkor att spela en central och avgörande roll. Tusentals kurdiska soldater stupade för att stoppa kalifatet. Det kurdiska motståndet har hyllats av västerländska politiker och medier. Men nu när det jihadistiska kalifatet har fallit har det kurdiska folket lämnats åt sitt öde. Västvärlden har tyst tittat på medan kurderna i Syrien och Irak kommit under attack.

I höstas höll kurderna i Irak en folkomröstning om självständighet. En kraftig majoritet sade ja. Regimen i Bagdad, med stöd av militanta shiamiliser och mullaregimen i Iran, svarade med våld.

Och i slutet av januari gick Turkiet in militärt i det kurdiska självstyret i norra Syrien. Erdoganregimen fruktar kurdisk autonomi och är därför redo att göra allt för strypa kurdisk frihet. Så pass att detta Nato-land lierat sig med mordiska jihadister och Fria syriska armén (FSA). Med turkiska bombplan i luften och jihadister på marken har Turkiet nu intagit den kurdiska staden Afrin. Något av det första Erdogans hejdukar gjorde på plats var att riva en staty av smeden Kawa – bara några dagar innan Newroz. Det går givetvis inte att missa budskapet: det kurdiska ska bort från områden som Turkiet erövrat. Det varnas nu för etnisk rensning av kurder och andra minoriteter i området. Jihadisterna som Turkiet stödjer har hotat med att halshugga människor som inte ansluter sig till deras bestialiska version av islam.

Gång på gång upprepar sig historien för kurderna. Krig. Död. Elände. Och västvärlden gör ingenting. Inte ens efter alla de uppoffringar som gjorts i kriget mot IS. Just därför är Newroz-firandet så viktigt i år. För i grunden handlar det kurdiska nyårsfirandet om motstånd och överlevnad.

Trots det brutala förtryck man levt under, så har man inte låtit sig förslavas av tyranniska regimer. Trots all historisk orättvisa, så har man inte släppt drömmen om frihet. Och trots alla tragedier, så har det kurdiska folket överlevt.