Ett riktigt stort brak kunde höras under påskhelgen. Det var Dagens Nyheters ledarsida som problematiserade landsbygden utifrån landsbygdens perspektiv och med sammanhållning som utgångspunkt. DN lät helt enkelt som vi brukar göra. Och vi har inte riktigt hämtat oss än från förvåningen. Rikstidningarnas ledarsidor brukar ju annars ha ett betongperspektiv som är kompakt.

Det visade Hela Sveriges kartläggning av ledarsidorna 2011 och 2016 där ledarmaterialet som handlar om landsbygden utgör någon promille av den totala volymen. Den promillen brukar dessutom vanligtvis handla om vad landsbygden måste lära sig av staden eller att man inte ska förvänta sig ”en opera i varje buske”.

Rapporten presenterades i höstas i riksdagsseminarium där jag var med och diskuterade landsbygdsbevakningen. DN:s ledarsida tackade, enligt arrangörerna, nej till att delta i debatten.

Läs mer: Vem bryr sig om landsbygden på riktigt?

Det är med den historiken i ryggen som det är så intressant att notera DN:s huvudledare ”Politikerna tär på den svenska landsbygden” som publicerades på annandagen. Dagens Nyheter är inte den ledarsida som har störst digitalt genomslag, men som normgivande ”influencer” (för att använda ett populärt modeord nuförtiden) på beslutsfattare ska inte DN underskattas.

”Människor utanför storstäder betalar lika mycket i skatter, ibland till och med mer. Men de får inte mer välfärd för pengarna. Tvärtom.” DN:s inledning följdes upp med krav på bredband och polis i hela landet. Så långt inte helt överraskande. Fortsättningen överraskade desto mer, när DN gick över till att diskutera differentierade arbetsgivaravgifter och att det borde vara självklart att en del av intäkterna från naturresurserna borde stanna i den producerande regionen.

Läs mer: Vindkantring när det gäller statliga jobb

Här för alltså DN:s ledarsida fram gamla klassiska krav från Centerpartiet och uppfattningar som även den här ledarsidan fäktat för sedan inlandsisen smälte.

Om DN:s svängning räcker för att övriga storstadsmedier ska hänga med i ändrade problemformuleringar och att valet 2018 blir ett landsbygdsval är för tidigt att säga. Men landsbygden har just nu politiskt momentum; arbetet med att flytta statliga jobb, insikten om hur skör vår jordbruksproduktion egentligen är och att samhället är sårbarare i storstaden bidrar.

Läs mer: Landsbygden har framtiden för sig

Riskerna med ett regionalt och socialt kluvet Sverige har börjat gå upp för fler. DN nämner särskilt två siffror från Stockholms handelskammares rapport om landsbygden; bara 4 procent av landsbygdsborna tycker att stockholmare förstår deras villkor och att 42 procent av landsbygdsborna tror att deras barn får det sämre än de själva. ”Det är förskräckande många” konstaterar DN.

Det är bra att fler inser det. För då kan vi få en valrörelse som handlar om vad vi gör åt det. Som differentierade arbetsgivaravgifter och att vattenkraftspengar ska stanna i regionen.