– Det finns forskning som pekar på antalets betydelse, hur viktigt det är att det inte är en stor majoritet åt ena hållet, att det inte är enkönad makt, för att då påverkar det besluten i en viss riktning, säger Anneli Häyren, jämställdhetsforskare vid Uppsala universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Rikssnittet ligger på 43 procent kvinnor och 57 procent män bland landets kommunfullmäktigeledamöter i oktober 2018. I 214 kommuner, motsvarande tre fjärdedelar av alla kommuner, ligger andelen kvinnor i kommunfullmäktige på mellan 40 och 59 procent.

I Jämtlands län är det en kommun, Bergs kommun, som har mer kvinnor än män i fullmäktige. Minst jämställt är Härjedalen med 39 procent kvinnor. Resterande sex kommuner ligger på eller över rikssnittet.

– 40 procent är visserligen inom 40-60-intervallet, men det är fortfarande en ganska låg andel. Det är den minsta gränsen för vad man kan tolerera, egentligen ska det ligga runt 50-50. Då kan man tänka att de tio procenten gör väl inte så stor skillnad, men det gör de faktiskt, när man ska försöka driva igenom saker, säger Anneli Häyren.

Läs också: Hon granskar jämställdheten i fjällvärldens reklam - där kvinnor går på spa och män forsränner