Ensamma mammor i Jämtland har inget att säga till om vad gäller sina barn. Allt beror på vem pappan är.

Pappans intresse går före, oavsett om han är kriminell eller inte. Även om pappan inte bryr sig om barnen, bestämmer hans identitet allt.

Åsarna i Jämtland har blivit den sista anhalten för asylsökande i Jämtland. I den lilla byn samlas de oklara fall som kom 2015, de som Migrationsverket skjutit upp beslutet om för att de är så krångliga.

En del kommer från Syrien, men har till skillnad från de flesta från Syrien blivit kvar. Inte för att de har mindre asylskäl – de kommer från ett land i krig – utan på grund av deras medborgarskap.

De kan vara statslösa eller ha palestinskt medborgarskap. Eller både och. Ingen verkar veta vad som gäller för personer med palestinskt medborgarskap.

De kan dessutom ha gift sig med en man med annat medborgarskap än de själva. Då går enligt Migrationsverket mannens medborgarskap före och barnen ska skickas till det landet, trots att mannen inte bor där. Eller, som i ett fall, sitter i fängelse.

Det finns en bild av att de asylsökande bara består av män. Det är inte den bilden vi på Röda Korset har. Till oss kommer tvärtemot mest barnfamiljer och ensamma mammor. Barnfamiljerna är ofta afghaner som har flytt på grund av blodshämnd. De har fått viss uppmärksamhet.

Men de ensamma mammorna har vad jag vet inte uppmärksammats alls. När det fanns många asylsökande försvann de gärna i mängden. Men nu är de ensamma mammorna en stor grupp bland dem som ännu inte fått uppehållstillstånd.

De ensamma mammorna har ofta flytt själva med sina barn. De är muslimer men bär inte slöja. De har skilt sig från en förtryckande man, i ett fall en taliban som slog henne och barnen.  

Ibland har den frånskilda mannen ett annat medborgarskap än de själva. Och det verkar vara lagarna i det land mannen kommer från som avgör vilket beslut Migrationsverket tar.

I Mellanöstern äger i princip mannen barnen, vilket leder till att barnen ska skickas till det land mannen kommer från.

Dessa kvinnor har sökt sig till Sverige för att de tror att Sverige är jämlikt. De har inte förstått att det bara gäller svenska kvinnor, inte de som varit nog dumma att födas i ett muslimskt land.

De vill vara självständiga, men svenska myndigheter vill inte se dem så. I Sverige behandlas de som icke trovärdiga och inte kapabla att ta hand om sina barn. För dem är Sverige inte feministiskt.

Jämtland verkar inte längre få några nya asylsökande. Många av dem som kom 2015 har skickats till andra delar av Sverige, ibland för att de själva ville det, ibland mot deras vilja.

En del har blivit kvar, men så pass få att även de jämtar som förut tyckte att det var för många asylsökande, nu tycker att några kan väl få bli kvar.

Och många asylsökande trivs och vill stanna kvar. Men Sverige tror inte att de kan få jobb i Jämtland. Trots att Jämtland precis som övriga Sverige behöver folk till vården och skolan och  även till skogen och småindustrier.

Förr i världen arbetade Sverige aktivt för att befolka Jämtland. Man skickade dit kronotorpare. Man införde Per-Albintorp. Det finns faktiskt en tradition man skulle kunna bygga på. Men nu gör man tvärtom. Man tror inte att det finns någon framtid i Jämtland.  

Karin Melinder, kassör Södra Jämtlands Röda Kors-krets