Annons

Annons

Annons

krönikaMisstänkta terrorbrottet på Stortorget

Hans Lindeberg
Hans Lindeberg: Risken är att spekulationer bidrar till just det som eventuella terrorister vill uppnå

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Vad hände på Stortorget i Östersund i onsdags förmiddag? Och varför?

Den frågan har många nog ställt sig de senaste dagarna.

Vid 11-tiden såg flera vittnen hur en gammal Volvo kördes på ett uppseendeväckande sätt fram och tillbaka på torget. Och larmade polisen.

Foto: Johan Axelsson

Ögonvittnen till händelsen som ÖP talat med berättar om en ganska lugn men märklig bilkörning. Fram till polisen grep in. Bilföraren, en man i 30-årsåldern från Kazakstan men bosatt i länet, greps med dragna vapen. Polisinsatsen uppfattades som dramatisk.

Annons

Definitionen av terrorbrott är att det riktas mot samhället

Annons

Mannen anhölls som misstänkt för stämpling till terroristbrott efter att brottsrubriceringen ändrats två gånger. Nu har Östersunds tingsrätt beslutat att mannen ska häktas på sannolika skäl, vilket är den högre misstankegraden. Själv nekar han till brott.

Med stämpling menas att den misstänkte på något sätt förberett ett brott i samråd med någon annan. Han kan ha tagit på sig att utföra ett brott, eller försökt påverka andra att utföra brottet.

En rad olika uppgifter och påståenden har cirkulerat

Definitionen av terrorbrott är att det riktas mot samhället. Syftet med terror är att skapa rädsla och fruktan. Och skada grundläggande samhällsfunktioner.

På ett halvt dygn utvecklades det som först verkade vara en konstig bilkörning på torget mitt i Östersund till något helt annat.

Jag kan förstå om den som följt rapporteringen sedan i onsdags känner sig förvirrad och osäker på vad som egentligen utspelade sig på torget. En rad olika uppgifter och påståenden har cirkulerat i medierapporteringen och på sociala medier.

Det är lätt och mycket mänskligt att ställa sig frågan

Ofrånkomligen görs kopplingar till det fruktansvärda terrordådet på Drottninggatan i Stockholm för drygt två år sedan då sex människor dödades.

Det är lätt och mycket mänskligt att ställa sig frågan om vad som kunde ha hänt?

Annons

Risken är att spekulationerna bidrar till just det som eventuella terrorister vill uppnå: Att sprida rädsla och skräck.

Annons

Därför ställer rapporteringen om terrorbrott höga krav på journalistiken. Enbart det faktum att det rör sig om misstänkt terror betyder att allmänintresset är högre än i vanliga brottmål. Men som alltid gäller våra pressetiska regler, det vill säga bara rapportera det vi säkert vet, granska källor och inte så länge det finns synnerliga skäl peka ut vare sig misstänkta eller brottsoffer.

Efter terrordådet på Drottninggatan pågick en nyttig mediedebatt

Det är en balansgång som kanske kan vara svår att förstå som läsare när alarmerande uppgifter sprids i andra forum. Men just vid sådana tillfällen är det extra viktigt att journalistiken fungerar som den ska. Att vi rapporterar sakligt och korrekt även när det behövs snabba nyhetsuppdateringar.

Efter terrordådet på Drottninggatan pågick en nyttig mediedebatt om det var rätt av medierna att publicera uppgifter om att skottlossning hörts i en annan del av Stockholm eller inte. Uppgifterna var obekräftade och visade sig som tur var felaktiga.

Att mycket fortfarande är oklart om vad som hände på Stortorget och varför är bra att ha i minnet.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan