Annons

Annons

Annons

Annons

ledare centerpartistiskMisstänkta terrorbrottet på Stortorget

Patrik Oksanen
Ranstorp: "Mycket pengar i extremisternas nätverk"

Docent Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan är en internationellt ledande forskare i terrorism och en uppskattad sommarpratare. Hans program blev det mest lyssnade i direktsändning i P1 Sommar. Med anledningen av det misstänkta terrordådet på Stortorget i Östersund, tillslaget i Strömsund, gripandet av personer i den våldsbejakande islamistiska miljön med kopplingar till Söderhamn, Umeå och Gävle samt Säpos varningar om högerextrem terror träffade ledarsidan Ranstorp för ett samtal i Podd72.

Text: 

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är centerpartistisk.

Lyssna på Podd72: 45 minuter med Magnus Ranstorp

Docent Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan. Foto: Susanna Persson Öste / TT /

Fallet just nu i Östersund med den person som är häktad misstänkt för stämpling till terroristbrott väcker frågor, även hos Magnus Ranstorp.

– Frågeställningen är hur det kan gå så här fel med en person som inte tydligt uppvisar ett radikalt beteende. Det har ju varit lite av en mönsterfamilj och de har varit väldigt omtyckta. Så det är någonting som inte stämmer, som jag inte riktigt får ihop. Visst kan man sitta på sin kammare och radikaliseras men det här kom som blixt från klar himmel. Samtidigt verkar det ju finnas tillräckligt mycket information för att det ska hålla för stämpling, alltså förberedelser, för terroristbrott.

Annons

Annons

Ja, vi vet inte särskilt mycket i det aktuella fallet, vi får ju invänta vad som kommer fram i en eventuell rättegång. Men vad kan vi säga generellt om den uzbekiska miljön, den som den misstänkte tillhör?

– Den är väldigt aktiv. Strömsund har varit ett nav eftersom folk har rest dit på grund av imamen, som också haft ett attentat mot sig. Det har inneburit att det funnits en radikal miljö i Jämtland. De uzbekiska nätverken i den här miljön är väldigt slutna och svåra att få kontakt med. De har också flyttat ut stora delar av nätverket från Strömsund till andra platser i Sverige.

Här grips den man som nu sitter häktad Gripandet skedde vid Stortorget i Östersund. FOTO: Läsarbild

En mest ökände med kopplingar till våldsbejakande islamism i uzbekiska kretsar är Rakhmat Akilov som i ett terrordåd på Drottninggatan i Stockholm mördade fem personer. Akilov fanns också med i ett större sammanhang påpekar Ranstorp.

– Akilov ingick i ett nätverk som begick ekonomisk brottslighet där en grupp städföretag skickade falska fakturor till varandra. Vi har sett att det finns en organiserad brottslighet som kan komma in i den extremistiska miljön. Man använder samordningsnummer, identiteter, startar företag, kör företag i botten och springer till staten för statlig lönegaranti. Man är väldigt aktiv för att hitta olika kreativa sätt för att utföra olika bedrägerier. När det gäller företaget där Akilov var inbladad så handlar det om mycket pengar som skickades till Dubai och Kina.

Det igenspikade hålet i Åhléns skyltfönster på Drottninggatan är täckt av postitlappar från förbipasserande efter terrorattacken 2017.

Annons

…och med mycket pengar pratar vi?

–Miljoner, det handlar om miljoner. Det är big business.

Annons

Magnus Ranstorp beskriver ett väloljat uzbekiskt maskineri, där man först kommer till Ukraina, sedan via arbetstillstånd i Polen eller turistvisa i Riga tar sig till Sverige där man försvinner under jorden och jobbar.

– Ibland blir de här personerna aktiva i extremistmiljön. Det är vad vi ser i de tre fallen, med Akilov, de som blev dömda för terrorfinansiering (i samband med ”Strömsundfallet”) och det som nu skett i Östersund, att alla har varit involverade i den uzbekiska kretsen.

En annan ekonomisk aspekt med den våldsbejakande islamismen är uppbyggnaden av fysiska plattformar.

– Vi ser i flera fall med imamer som Säkerhetspolisen har omhändertagit, och som eventuellt ska utvisas, att de har byggt institutionella plattformar, som skolverksamhet på en ganska ambitiös nivå där de kan propagera och sprida sin ideologi. Det mest kända fallet är i Göteborg, och därifrån finns kopplingar till Gävle. De försökte också starta ett litet samhälle i Hedemora. Vi har också sett förskoleverksamhet i Umeå där en av imamerna var kassör. Från förskolan försvann två miljoner kronor som skickades till olika konton.

Och så har vi en koppling från Umeå till en förskola i Söderhamn…

– Ja, där har vi en koppling också. Nu när myndigheterna har fått upp ögonen på det här fenomenet så har extremisterna blivit smarta och flyttar ned verksamheten en våning, till exempel till verksamheter som dagmammor. Vi har nu alltså extremisters fruar som försöker starta sådan här verksamhet, med stora intäkter, och där barnen isoleras från den ”icke-salafiska världen”.

Annons

Du har ju varit med och dragit i snöret till varningsklockan som borde ringa starkt långt tidigare, som i Malmö och Rosengårdsrapporten för tio år sedan, i Göteborg med IS-radikalisering 2012-2013. Vilket är snöret du skulle dra i idag så att vi inte får ännu mer svårhanterbara problem i morgon?

Annons

– Ekonomisk brottslighet. Det vi ser när vi lyfter på extremiststenarna är att det är mycket företag och mycket pengar i omlopp. Där måste man tackla en rad frågeställningar; som öppenheten kring Bolagsverket och att vi har många stiftelser där viss ljusskygg verksamhet gömmer sig. Bara i Stockholm har vi 9000 stiftelser, hur är insynen och kontrollen av det?

Extremismen möter alldeles för lite motstånd.

– Vi har pengaflöden både in och ut ur landet, som påverkar inriktningen på salafismen som står emot vårt samhälles demokratiska värderingar. Det är ingen myndighet, skulle jag vilja hävda, som har tid eller möjlighet att granska pengaströmmarna. Vi ser också att aktörer springer till olika förvaltningar där man får nej från en, men godkänt från en annan.

– Extremismen möter alldeles för lite motstånd. Vi har, när vi lägger ihop vitmaktmiljön och den våldsbejakande islamismen, fler aktiva extremister än samtliga andra nordiska länder tillsammans. Ändå gör vi minst av alla länder.

Magnus Ranstorp varnade tidigt för stödet för IS var högt. Fotograf: TT Nyhetsbyrån

Magnus Ranstorp lyfter också varningen från Säpo om ökad risk för terrordåd från den högerextrema miljön. Just aktiviteten på nätet är en varningssignal, där mönstret går igen.

Annons

– 2012 och 2013 kunde vi se på nätet hur många det var som sympatiserar med IS i sociala medier. Omfånget chockade mig då. På samma sätt ser vi idag högernationalistiska kretsar som sprider sitt innehåll på nätet. Det håller på att ske en fragmentisering av nyhetskonsumtion, ofta på sociala medier, som skapar ekokommare där självförstärkande sker. Mina kollegor pratar om en radikalisering av personer 55+, det är alltså relativt gamla människor som skickar runt de här världsbilderna okritiskt.

Annons

– Var mer varsam med vad du säger i sociala medier, det handlar inte om att censurera, utan att tänka kritiskt om kan det här stämma? Jag tror vi behöver en upplysande demokratiutbildning i samhället.

"Bjud hem folk från andra kultur på kaffe!"

Att se att det finns konspirationsteorier och att starka krafter driver fram en bild betyder inte att blunda för problem. Ranstorp understryker att han är den första att skriva under på de problem vi ser idag kopplat till extremism, kriminalitet, misslyckad integration och utanförskapsområden, men att han inom sitt expertområde också ser hur mycket konspirationer som sprids snabbt i sociala flöden.

– Det finns mycket för den enskilda att fundera på, man kan ha respekt för andra åsikter utan sänka sig till sandlådenivå, för det leder bara till destruktivitet. Är man rädd för folk som flyttar hit från andra kulturer och andra länder; bjud hem dom, drick kaffe med dom, jag lovar dig - du kommer att bli en helt ny människa.

Hela samtalet finnas att lyssna på iTunes, Acast eller Spotify! Samt här!

Annons

Den som vill höra Magnus Ranstorps sammarprat i Sveriges Radio kan göra det här:

Inbäddat innehåll

Det här är en ledarintervju av Patrik Oksanen.

Annons

Annons

Till toppen av sidan