"Sverige skall ha lägst arbetslöshet i EU år 2020". Så löd det jobbmål som S-kongressen lade fast 2013 och som Stefan Löfven hade med i sin regeringsförklaring när han tillträdde som statsminister 2014.

Anmäl text- och faktafel

Det här målet kommer inte att uppnås. Det är till och med så att Sverige ligger längre från målet i dag än 2014. Då låg vi på plats 12. I dag ligger vi på plats 22. Och vi riskerar att tappa ännu fler placeringar. I juli var Sverige ett av tre EU-länder där arbetslösheten steg.

S-MP-regeringens jobbpolitik har helt enkelt varit misslyckad. Visst har arbetslösheten sjunkit de senaste åren på grund av högkonjunkturen, men den har sjunkit mindre än i andra EU-länder. Det är därför inte så konstigt att jobbmålet inte längre fanns med när Stefan Löfven i januari i år läste upp regeringsförklaringen för sin nya regering. Till och med han tycks ha insett att det blev löjligt att hävda att jobbmålet skulle nås (även om finansminister Magdalena Andersson i valrörelsen 2018 hävdade att målet var fullt realistiskt).

En viktig anledning till att arbetslösheten inte har sjunkit mer är att S-MP-regeringens olika jobbprojekt har varit så misslyckade. Typexemplet är de så kallade "traineejobben" som var Socialdemokraternas stora löfte i valrörelsen 2014. 31 000 jobb utlovades. Det blev bara några hundra.

I stället började S-MP-regeringen satsa på så kallade extratjänster, som är subventionerade till 100 procent. Men trots det har inte arbetslösheten sjunkit kraftigt. I stället har arbetslösheten börjat stiga, framför allt bland utrikes födda.

Det här är mycket oroväckande. De utrikes födda har, trots högkonjunkturen, haft svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden och arbetslösheten bland dem är mycket högre än bland dem som är födda i Sverige. Risken för att många fastnar i arbetslöshet och bidragsberoende är uppenbar, inte minst nu när konjunkturen är på väg neråt.

Här krävs alltså nytänkande. Centerpartiet och Liberalerna har också sett till att ett rejält nytänkande finns med i januariavtalet med S-M-regeringen, bland annat ett ingångsavdrag för ungdomar och nyanlända.

Detta förslag finns nu med i höstbudgeten, och förslaget presenterades av C-ledaren Annie Lööf i helgen. Ingångsavdraget innebär en sänkt arbetsavgift från 31 till 10 procent för de arbetsgivare som anställer ungdomar utan högre utbildning som är nya på arbetsmarknaden, nyanlända som har uppehållstillstånd och långtidsarbetslösa. Sänkningen gäller under två år.

Förslaget är en utveckling av den allmänt sänkta arbetsgivaravgift för ungdomar som alliansregeringen genomförde, men som S-MP-regeringen avskaffade. C-ledningen har tagit till sig den kritik som fanns om att det här var en dyr reform sett till hur många jobb som tillkom, och omarbetat förslaget.

Ingångsavdraget gör det billigare för arbetsgivarna att anställa. Det ger därför nya jobb, och gör att många ungdomar och nyanlända får en chans att komma in på arbetsmarknaden. Det är ett bra del i en ny jobbpolitik, där det är viktigare att se till att ge arbetsgivarna bättre förutsättningar att anställa än att lägga fast högt ställda jobbmål på en partikongress.