Annons

Annons

Annons

Annons

ledare centerpartistisk

Patrik Oksanen
Oksanen: It is landsbygden, stupid

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är centerpartistisk.

Det här är en ledartext av Patrik Oksanen.

Annons

Det var tänkt att användas som en intern slogan, så att kampanjen höll fokus på rätt frågor. Men det som James Carville, kampanjstrateg för Bill Clinton i presidentvalet 1992, satte på tavlan kom att sprida sig långt utanför de interna leden. Istället kom ”It´s the economy, stupid”, ”det är ekonomin, dumbom” att sätta sig och associeras med hela kampanjen och Clintons seger.

Den som vill vinna valet i Sverige 2022 borde ha en liknande lapp i kampanjhögkvarteret. Sprickorna mellan stad och land har synts länge för den som vill se. Den här ledarsidan har ägnat kilometer, efter kilometer, i spalterna åt problemen.

Kombinationen av statlig centraliseringspolitik med nedläggningar och flytt av myndigheter, tillsammans med flytt av den regionala skattebasen för naturresurserna och överflyttning av kostnader för statliga beslut till kommunerna är på väg att skapa en ohållbar situation.

Samtidigt är medielogiken Stockholmsorienterad. Under lång tid har paradigmet varit att när Stockholmskommuner klagat på skatteutjämningen är det nationella nyheter, medan nedläggningar, som nu senast av Kronofogdens kontor i bland annat Hudiksvall och Mora, är något som bara berättas i lokalpressen.

Annons

Annons

Men oron kring hur landet ska hålla samman märks allt tydligare. Aftonbladet/Inizios mätning visar att 74 procent oroar sig över att glesbygden utarmas så att det blir omöjligt att bo på sådana orter. Oron spiller över på hela landsbygden, där 60 procent oroar sig för möjligheten att bo på landsbygden.

Hälften oroar sig för höjt bensinpris, nästan lika många för att få träffa en läkare på vårdcentral. Närheten till polis, brandkår och annan räddningstjänst oroar 37 procent. Tillgången till skolor bekymrar 26 procent.

När Aftonbladet frågade om oro berörde nästan 4 av 10 frågor klyftan stad och land. Aftonbladets siffror visar också att oron är större bland de som berörs ute i landet än de som bor i stan.

Landsbygdsfrågorna har sprängkraft, mer än tidigare. Det borde vara skördeläge för Centerpartiet, som har långvarigt engagemang, kunskap och förankring. Partiet har landsbygden i sitt politiska DNA från sin födelse 1910.

Men upplevda bristande framgångar under de borgerliga åren för landsbygden gör att Januariavtalet måste leverera resultat för att inte andra partier i populismens tidsålder ska dominera landsbygdens väljarkår.

I Januariavtalet fick ”Hela landet ska växa” en egen rubrik med konkreta löften, som bredbandsutbyggnad, fler servicekontor, strandskyddet ska göras om, vägunderhållet förstärks, stärkt konkurrenskraft i jordbruket, enklare att investera i förnyelsebar energi, stärkt äganderätt för skogen, utbyggd infrastruktur och bättre punktlighet för järnvägen.

Annons

Annons

Alla de punkterna är bra, men frågan är om det kommer att kännas och märkas i vardagen. Politiken behöver också vara närvarande, synlig och erkännande. Skattesänkningen för landsbygden var en liten, men symboliskt viktig centerseger i budgeten. Mer behöver följa.

Politiska åtgärder som syns och känns. Som synliga poliser där de inte setts på länge, att lantbruk inte läggs ned, utan att nya kanske kan tillkomma, att skolor får leva kvar, att vårdcentraler har läkare och att statlig verksamhet etablerar sig där det idag kanske bara finns ett systembolag i statlig närvaro.

I valet 2022 kan det mycket väl bli som så den som har det vinnande konceptet också har insikten att det handlar om landsbygden, dumbom.

Till toppen av sidan