Vad händer på skolan? Hur mår lärare och elever, egentligen?

Många nyheter senaste veckorna har handlat om skolorna i Östersund.

Att skolpolitik kan vara svårt illustreras av nyhetsflödet men frågan ska kanske hellre formuleras så här: Hur står det till med skolpolitiken?

I en rapport till barn och utbildningsnämndens möte den här veckan framgår att 223 orosanmälningar om barn som far illa kom till socialförvaltningen i Östersund under september. I 45 fall var det skolor eller förskolor som stod bakom anmälan.

Vi har rapporterat om oroliga föräldrar till barn i högstadieåldern som undviker att gå på stan av rädsla för att bli utsatta för våld, hot, stölder och trakasserier.

- Man bör lägga en hel del jobb på hur man kan få ihop klasserna till väl fungerande grupper där man tar upp det här med värderingar och respekt. Hur bemöter man varandra? Kan man göra en bra grund där går det att ta bort många av anledningarna till det hårda klimatet, sade Peter Wrangel från kommunens fältarbetsgrupp i en ÖP-intervju i måndags.

Fältarbetsgruppen jobbar med att stötta ungdomar i Östersund. Från nästa år bantas gruppen från fyra till två tjänster.

ÖP:s nyhet om hur Alliansen tvättade delar av underlaget till beslut inför Internationella Engelska Skolan etablering väcker många frågor.

Det började med att kommunfullmäktige ville att skolledningen mer ingående skulle beskriva konsekvenserna om de sa ja till att den nya privatskolan flyttade in i Palmcrantzskolan.

Politikerna ville veta hur Körfältsskolan, Parkskolan och Lugnviksskolan påverkas av att Engelska skolan startade. De ville också att tjänstemännen skulle beskriva sociala och ekonomiska effekter av att kommunens egna skolor riskerar att tappa elever.

Kort sagt: Politikerna beställde en faktabaserad analys av sina egna experter innan de bestämde sig.

Skolledningen pekade på risken att Körfältsskolan eller Odenslundsskolan skulle behöva stängas men även en ökad segregering mellan skolorna i Östersund.

När politikerna i fullmäktige skulle ta beslut om Engelska skolan hade varningarna skrivits om. Joel Nordkvist (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, motiverade ändringarna med att Alliansen ville ha ett mer allmänt hållet yttrande.

På dagordningen till barn och utbildningsnämnden möte stod också ett nytt sparpaket. Ett förslag var att stänga gratis fritidsklubbar för skolbarn mellan årskurs 4 och 6. Fritidsklubbarna skulle avgiftsbeläggas med upp mot tusenlappen i månaden per elev.

Kvalitén för de inskriva barnen ökar eftersom det blir färre menade tjänstemännen i sin konsekvensanalys. Hur barnen i familjer som inte har råd att betala avgifterna riskerar att påverkas fanns däremot inte närmare preciserat för politikerna.

Sparpaketet drogs tillbaka under mötet.

ÖP har pratat med flera rektorer och fackliga företrädare. I kommande intervjuer ger de en samstämmig bild av att allt hänger ihop.

Brist på skolpersonal. Storleken på förskolans barngrupper. Stängda fritidsgårdar och bantade nattvandringsgrupper får förr eller senare betydelse när ungdomar bråkar på stan.

Att rektorerna säger att fler ögon behövs på stan är ingen överraskning.

Jag vet inte hur vanligt det är att politiker skriver om tjänstemännens utredningar när formuleringar och åsikter inte passar in. Eller att de tar beslut på ensidiga konsekvensanalyser. Riskerna är däremot uppenbara.

Vad som händer med demokrati och insyn när faktaunderlag görs om till politik?

Hur ska föräldrar, elever, skolpersonal, lärare och andra få helhetsbilden av alla olika politiska delbeslut om skolan?

ÖP:s rapportering vittnar i en del fall om kris inom skolan i Östersund. Då förtjänar medborgarna rakare svar och ärligare analyser inför avgörande politiska beslut.

Läs mer

Hans Lindeberg: Striden om Myhrbodarna sätter fingret på konflikten mellan centralisering och det småskaliga

Hans Lindeberg: Varför inte Greta fick priset är svårt att begripa – vad är mer avgörande för att skapa fred och trygghet i framtiden?