Östersunds-Postens ledarskribent måste bemötas när det framförs en märklig uppfattning om kyrkorådets beslut att överklaga detaljplanen för etapp 2, Storsjö Strand.

Marcus Åsling: Obegripligt att Winberg drar utsiktsfrågan så långt (23 oktober)

Det torde i en demokrati vara varje samhällsmedborgares rätt och ibland också skyldighet att uttrycka sina synpunkter utan att få någon journalistisk dumstrut över sig. Det kan bedömas att kyrkorådets beslut föregåtts av initierade diskussioner i frågan. Oaktat detta finns rätten för en person att utan insikt ha en åsikt om utsikt!

Om man själv har en vidunderlig utsikt över öppen mark, öppet vatten, skog och fjällnatur och dessutom politiskt förordar öppna landskap, är det märkligt att man kritiserar ett värnande om liknande värden för en stor population människor som bor i Östersund. Detta sker för kommande generationer långsiktigt. Egenintresse torde vara högst sekundärt för äldre personer som företräder människor i alla ålderskategorier och samhällsskikt.

Att utveckling av staden är likvärdigt med byggande av långsträckta betongmurar och murar av stora och höga huskroppar på den vackra strandremsa som finns längs sjökanten klingar illa.

Även om världen rör sig i en riktning framåt, enligt ledarskribenten, så verkar det som om den skulle må bra av att göra en halvhalt ibland för att utröna om riktningen är den rätta. Starka ungdomar driver sådana frågor som bekant.

Området har nu frilagts från industriernas upplag, sanering sker av markområdet från oönskade marksubstanser, vilket måste ske oavsett. Med detta har givits möjlighet till att i området skapa unika rekreationsytor för allehanda aktiviteter kopplade till både land och sjö.

Rastplatser för cyklister och promenerande, planer för till exempel tennis, boule, volleyboll med mera, skulle med enkelhet kunna skapas och ge staden ett unikt öppet nyttjande av området.

Att ingen flanerade på Östersunds strand tidigare är felaktigt. Tvärtom promenerade många både med och utan hund, cyklade längs strandkanten, motionärer nyttjade Stråket. Bilister stannande och lunchade och njöt av den fina miljön mot vattnet.

Detta har skett i decennier för många med mig. Många har tyckt illa om hanteringen av de upplag som förevarit. Det är rätt. Nu när dessa är borta kan ett unikt rekreationsområde skapas att använda året runt. Stötta i stället en sådan syn och det blir säkert många gillanden i mejlboxen.

Gunnar Karlsson