Människor ska kunna förvänta sig en likvärdig möjlighet att ta del av högkvalitativ utbildning och forskning oavsett var i landet de verkar. Det är Mittuniversitetets viktigaste inspel till regeringens forskningsproposition.

Låt oss ta ett aktuellt exempel: de fem nya universiteten i Sverige, dit Mittuniversitetet räknas, utbildar en fjärdedel av alla lärare, sjuksköterskor och psykologer i riket. Samtidigt erhåller samma fem universitet bara 7 procent av de sammantagna forskningsanslagen. Det kan aldrig vara rimligt.

Om forskningsbaserad kunskap ska vara tillgänglig genom hela livet och om samhället ska utvecklas genom ökad jämställdhet, stärkt demokrati och bättre folkhälsa krävs medvetna och långsiktiga satsningar. Om näringslivets konkurrenskraft ska stärkas genom ökad innovationsförmåga och säkrad kompetensförsörjning och om samhällsutmaningar som klimatomställning och digitalisering ska hanteras på bra sätt krävs nationella helhetsgrepp.

Nu pågår arbetet med regeringens forskningsproposition för de kommande fyra åren och som ett led i det arbetet får omvärlden möjlighet att ge inspel. Det här förväntar sig Mittuniversitetet när forskningspropositionen presenteras nästa höst:

Ökad betoning på direkta anslag till lärosätena och mer balanserad fördelning av anslagen till forskning.

Stärkta resurser för forskningsanknytning, särskilt i relation till professionsutbildningar.

Nationella och lokala satsningar för att främja små forskningsmiljöer kopplade till samhällsutmaningar inom hälsa, välfärd, digitalisering, klimatomställning, demokrati och jämställdhet.

Särskilda struktursatsningar på öppen tillgång till forskningsresultat och breddad rekrytering.

En viktig förutsättning för forskningens spridning ligger i utbildningsväsendet. Varje student som lämnar universitetet är van att självständigt söka och tillgodogöra sig forskningsresultat och har en gedigen kunskapsbas inom sitt studieområde. Det är därför av yttersta vikt att utbildningspolitik och forskningspolitik hänger ihop – som två oupplösliga sidor av samma mynt.

Ett ensamt lärosäte kan inte ställa om hela utbildningsväsendet. Det behövs nationella kraftsamlingar även i denna fråga.

Mittuniversitetet ligger i framkant vad gäller flexibla former för livslångt lärande med ett uttalat mål att ha en hög andel distansutbildning. Vi tar gärna ansvar som nationell testbädd och samordnare för utveckling av nya utbildningsformer som gör högkvalitativ vidareutbildning möjlig i alla delar av landet.

Norra Sverige har särskilda utmaningar ­och möjligheter, men här dras många kommuner med en minskande, åldrande befolkning som ger stora kompetensförsörjningsproblem, inte minst inom industri- och välfärdsyrken.

Mittuniversitetet har livskraftiga campus i både Jämtlands och Västernorrlands län och är landets enda lärosäte med fullvärdig närvaro i norra Sveriges inland.

Vi vill spela en nyckelroll när utvecklingen av Sverige som ledande kunskapsnation tar nästa steg. Vad vill regeringen?

Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet

Peter Nygårds, styrelseordförande Mittuniversitetet