Branden i Centralpalatset mitt i Östersund startade i ett vindsförråd på eftermiddagen den 17 januari 2010. Bilderna är lätta att komma ihåg. Hur brandrök vällde ut över palatsets svarta plåttak och den guldgula fasaden lystes upp av skenet från lågorna.

Backar man ytterligare tre år bakåt i tiden till januari 2007 så var det då som Apple sålde sin allra första Iphone. Nu har nio av tio svenskar äldre än 12 år minst en Iphone eller Androidmobil och använder den i stort sett dagligen. Ja, många yngre än 12 år också, men de syns inte i den årliga undersökningen Svenskarna och Internet.

För tio år sedan hade bara var femte svensk en egen smart mobil.

Frågan är vilken annan teknisk pryl som påverkat vårt beteende och hur vi kommunicerar mer på så kort tid. Det ligger något djupt motsägelsefullt i att årets julklapp 2019 är mobillådan som ska fungera som en slags mobilterapi. När du har behov av hjälp för att kunna koppla ner en stund så finns lådan där som gömställe för din mobil.

Inför julen 2009 tyckte Handelns utredningsinstitut spikmattan var årets julklapp, året efter var det surfplattan som hade börjat dyka upp i affärerna.

Perspektiven på 2010-talet kan i en del fall verka skrämmande.

Julhelgen 2011 drog stormen Dagmar drog in över länet. Vindar på 31 sekundmeter uppmättes utanför Bräcke men det skulle bli värre.

På luciadagen 2013 var jag på redaktionsmöte i Sundsvall. Vid lunch fick mötet snabbt avbrytas. På op.se låg varningar ute om att den våldsamma stormen Ivar närmade sig. Om vi skulle ta oss hem innan E 14 stängdes av var det bråttom.

Ivar slog till med orkanvindar i Mattmar och på Frösö Flygplats. I gränsfjällen vid Blåhammaren var byarna uppe i 46 meter per sekund. Tak flög i Åre och Östersund men största skadorna drabbade skogsägarna.

På vägen mellan Ytterhogdal och Rätan stoppades räddningstjänsten av mängder av nedfallna träd. Polisen rapporterade att E 45:an liknade ett plockepinn och i Östersund blåste julgranen framför Rådhuset som musikern Micke Mojo klätt med hårdrockstema sönder.

ÖP direktrapporterade om förödelsen i spåren av Ivars framfart. Tusentals följde chatten som fylldes med bilder, videoklipp och läsarnas egna rapporter om läget under kvällen. När stormen började avta och vi var på väg att avbryta frampå nattkröken skrev läsare smått förtvivlat "Nej sluta inte rapportera. Här blåser det fortfarande hemskt och det känns så mörkt och ensamt".

Efter Ivar har stormarna som drabbat länet haft namn som Hilde, Mats och Jan. Under förra sommarens långa torka rasade skogsbränderna i länet och längre fram på hösten visade det sig att glaciären på Sylarna rasat ihop på ett sätt som inte har hänt tidigare.

Effekten av den globala uppvärmningen har blivit tydligare på tio år. Forskarna förutspår att vi kommer utsättas för ännu fler extrema vädersituationer i framtiden. Det skrämmande är att de vetenskapliga rapporterna fortfarande skrivs för så många döva öron och falska uppgifter om klimathotet blir till sanningar.

På nyårsafton 2014 vägrade 40-talet flyktingar kliva ur en buss på Grytans flyktingförläggning. De hotade med hungerstrejk var mycket besvikna på Migrationsverket.

"Människor har inte vatten, ingen elektricitet och ingen mat, de svälter. Alternativet till att fly är att stanna och dö. Vi vill att du skriver att vi älskar Sverige och att vi inte har något emot Grytan. Vi kände oss bara lurade" förklarade Mohammed Jafr som flytt från kriget i Syrien senare i en ÖP-intervju.

I april 2014 stormade anhöriga till Ghader Ghalamere Frösö flygplats. Ghader var kurd som flytt från Iran och beviljats flyktingstatus i Turkiet. Nu fanns han hos sin familj Östersund. Migrationsverkets beslut var att han skulle utvisas till Iran och därifrån ansöka om uppehållstillstånd för att kunna komma tillbaka till Sverige och återförenas med sina anhöriga.

Utvisningen avbröts innan Ghader kom på flygplanet på Frösön. Inne i planet vägrade passagerarna spänna fast säkerhetsbältena i protest. Ghader fick sedan rätt att stanna i Sverige.

I november 2015 året då flyktingströmmen från Syrien var som störst upptäckte Per-Lennart Persson i Krokom plötsligt att hans hem påstods vara en vapengömma. Sajten Avpixlat med täta kopplingar till Sverigedemokraterna hade nyheten om att polisen slagit till mot ett asylboende i Krokom och hittat gömda vapen. I Avpixlats artikel fanns en bild på Per-Lennarts hus.

Alarmerande uppgifter tyckte många och delade artikeln. Per-Lennart fick en helt egen tråd på en annan snabbt växande sajt: Flashback.

"En del på Facebook har ju redan klart för sig att jag är en bandit" sa han till ÖP. På redaktionen tyckte vi från början att det hela verkade konstig. Om polisen gjort en razzia på ett asylboende borde vi ha fått tips om det men hur vi än letade och kollade fanns inga uppgifter om tillslag mot en vapengömma.

När vi frågade Avpixlats redaktör var han fått tag i sina uppgifter blev svaret att de kom från en källa via en annan källa men att det naturligtvis ändå kunde vara en lögn. Publiceringen förklarades med att "situationen är såpass allvarlig att det måste komma ut".

Tillslut skrev ÖP:s reporter Per Arnsäter som länge försökt få ordning på historien en krönika där han konstaterade att publiceringen var ett sällsynt lågvattenmärke till och med för att komma från en sajt som Avpixlat.

"I en tid när flyktingboenden brinner och debatten förs i ett allt högre tonläge känns sådana "nyheter" extra obehagliga. Mitt tips: Tänk efter mer än en gång innan du delar och sprider en nyhet i sociala medier" avslutade han krönikan.

Jag har senaste åren oftare fått svara på frågan: "Jaha..men hur går det då för ÖP...egentligen? I frågan brukar det gå att läsa av både oro och osäkerhet om vart vi är på väg.

Frågan är befogad. Många lokaltidningar är i ett besvärligt läge ekonomiskt. Mycket av annonsmarknaden har flyttat till nya kanaler. I slutet av november tvingades Gota media lägga ner den gamla tidningen Östra Småland/Nyheterna med 6000 prenumeranter. På ÖP har vi fått anpassa oss genom att sänka kostnader och minska antalet medarbetare. En utveckling som vi mött genom att jobba effektivare och bli ännu bättre på att analysera vilken lokal journalistik ni läsare frågar efter allra mest.

För tio år sedan tappade ÖP prenumeranter. Nu ökar vi antalet och tillväxten kommer från många nya Plus-läsare. När vi startar 2020-talet är ÖP fortfarande länets största nyhetsredaktion med 33 reportrar. Sista halvåret har även den lokala annonsförsäljningen visat positiva siffror.

Jag tolkar frågorna som att allt fler bryr sig om ÖP och insikten om vad vi bidrar med genom vår oberoende journalistik ökar. Oron handlar om vad som skulle hända med samhället om det inte fanns journalister som bevakade och granskade.

Hur ÖP gör lokal journalistik har förändrats i grunden på tio år men behovet av faktabaserad och oberoende journalistik har inte minskat, snarare tvärt om.

Den är viktigare än någonsin.

Läs mer

TV: Så mycket har Helagsglaciären smält sedan i fjol: "Frågan är om man kan kalla det för glaciär längre"

Nolervik: På gränsen mellan liv och död i Pålgård – nu börjar hårt arbete för att resa sig ur askan

Krönika: Avpixlat sprider lögner om flyktingar och vapen i Jämtland

Hans Lindeberg: Är pepparkakor till lucia det viktigaste vi har att prata om på förskolan?

Ett händelserikt 2010-tal. Minns ni de här nyhetsbilderna: