Det är dyrt att köra bensin- och dieseldriven bil i Sverige. Till en stor del beror det på att bensin och diesel är högt beskattat. Drygt 60 procent av bensinpriset är skatt, medan skatteandelen för diesel är något lägre: runt 50 procent.

Den höga skatten skall dels betala för bilismens kostnader för samhället, till exempel nya vägar, trafikolyckor och vägslitage. Men den höga skatten skall också fungera som en miljöskatt, eftersom bensin och diesel är fossila bränslen som ger stora utsläpp av växthusgaser. Miljöskatten skall göra det mer lönsamt för bilägarna att byta till mer miljövänliga bilar, till exempel elbilar.

Bensin- och dieselskatterna är i dag en mycket stor inkomstkälla för staten. Det här kommer att förändras om andelen bensin- och dieselbilar minskar kraftigt till förmån för elbilar, hybridbilar, biogasbilar eller andra bilar som inte drivs av fossila bränslen. Än mer kommer statens intäkter att minska om försäljningen av bensin och diesel förbjuds, vilket troligen kommer att bli fallet – enligt Januariavtalet skall till exempel en utredning ta fram ett årtal för när ett sådant förbud skall träda i kraft.

I det läget måste staten hitta ett sätt att ersätta intäkterna från bensin- och dieselskatterna. Ett sätt att göra detta är att införa en kilometerskatt, vilket innebär att bilen beskattas utifrån körsträcka.

Det här är dock ett förslag som skulle slå mycket hårt mot landsbygden, där körsträckorna är längre. I en ny forskningsrapport från bland annat Chalmers Tekniska Högskola och IVL Svenska Miljöinstitutet föreslås därför att kilometerskatten skall vara högre i staden och lägre på landsbygden. I rapporten föreslås tre nivåer på kilometerskatten: fem kronor per mil i de större städerna, en krona per mil i mindre städer och på de större vägarna och ingen skatt alls på landsbygden. Tanken är att det här skall medföra samma skattetryck som i dag, det vill säga att statens intäkter från bilismen inte minskar.

Det här är helt feltänkt. Även om det innebär större rättvisa mellan landsbygd och tätorter än en kilometerskatt som är lika stor överallt, är det fel att bilismen skall betala lika mycket i skatt när de bensin- och dieseldrivna bilarna försvinner. Det finns inget självändamål att behålla dagens skattetryck på bilismen. Om de klimatpåverkande utsläppen från bilarna minskar, så är det naturligt att skatten på bilarna minskar. Då är det en mer effektiv miljöpolitik att höja skatten på andra områden.

Dessutom riskerar hotet om konstant skattetryck på bilismen att fördröja övergången till miljövänliga bilar. Det blir ju inte lika ekonomiskt intressant att köpa en miljövänlig bil, om man vet att skatten på bilen kommer att höjas kraftigt i framtiden.

Till detta kommer integritetsaspekten. Enligt forskningsrapporten skall ett GPS-system användas för att avgöra var och hur långt bilarna kör, så att kilometerskatten blir rätt. Det innebär att denna skatt kommer att medföra ett övervakningssamhälle, där alla bilar kan spåras.

Det vore självklart helt orimligt. Och även om forskarna hävdar att det går att lösa detta problem, så är risken för att systemet felutnyttjas mycket stor.