När Håkan Juholt tvingades avgå som socialdemokratisk partiledare i slutet av januari 2012 berodde detta på partiets mycket låga opinionssiffror. De låg då strax under 25 procent.

Opinionssiffrorna steg när Stefan Löfven valdes till partiledare. Men i dag är de tillbaka på samma nivåer, till och med ändå lägre. Det finns dock inga tecken på att Stefan Löfven kommer att tvingas avgå. Snarare sitter han säker på sin post.

Stefan Löfven deklarerade efter valet 2018 att Socialdemokraterna skulle rösta nej till alla statsministerkandidater som inte var socialdemokrater. Denna ståndpunkt var en viktig orsak till att regeringsförhandlingarna tog så lång tid.

Socialdemokraterna nådde sitt mål. Centerpartiet och Liberalerna gick med på att stödja Stefan Löfven som statsminister, mot att hans regering skulle genomföra många C- och L-förslag. I partiernas överenskommelse, det så kallade Januariavtalet, fick Stefan Löfven gå med på mängder av eftergifter som gick tvärt emot hans partis valbudskap.

Det här gör att många tidigare socialdemokrater nu uppenbarligen är missnöjda med partiet och med S-MP-regeringens politik. En del av dem tänker därför rösta på Vänsterpartiet, medan andra har gått till Sverigedemokraterna.

Det är alltså politiska orsaker bakom Socialdemokraternas låga opinionssiffror i dag. Under Håkan Juholts tid berodde de låga siffrorna främst på hans person, och att många ansåg honom som inkompetent. Även Stefan Löfven har många kritiker, och hans förtroendesiffror har sjunkit rejält det senaste halvåret, men det är ändå främst partiets politik, inte Stefan Löfven personliga egenskaper, som ligger bakom opinionstappet.

Det här gör det svårare för partiet att locka tillbaka väljare. Det räcker inte med att byta partiledare till en mer kompetent person. I stället gäller det att byta politik, och det är inte så lätt, eftersom Socialdemokraterna är fastlåsta i Januariavtalet.

Trots det lär det inte smidas några planer på palatsrevolution inom Socialdemokraterna, som under Håkan Juholts tid. I stället hoppas man inom partietablissemanget att opinionssiffrorna kommer att stiga i slutet av mandatperioden, när väljarna har börjat glömma de främsta eftergifterna gentemot Centerpartiet och Liberalerna, och regeringen dessutom borde få mer utrymme att föra mer traditionell S-politik. Regeringspartier brukar också ligga lågt i opinionen något år efter valet, för att sedan öka mot slutet av mandatperioden.

Frågan är dock om den här taktiken kommer att lyckas. Mycket pekar på att orsaken till Socialdemokraternas nedgång är densamma i Sverige som ute i Europa: arbetarväljarna röstar inte längre i lika hög grad på socialdemokratiska partier. Risken är därför stor att Socialdemokraterna kommer att ha ännu lägre opinionssiffror ett år före valet än i dag.

Vad händer då? Kommer Socialdemokraterna att i praktiken strunta i Januariavtalet och driva ren S-politik? Gör partiet upp med Moderaterna om en hård linje i migrationspolitiken? Eller avgår Stefan Löfven och hoppas att en ny partiledare skall vända siffrorna?