Jag är en ”stabo” i förskingringen som med intresse och viss förfasan följer Östersunds stadsutveckling så här lite från sidan. Var finns visionerna? Var finns den rakryggade hållningen till dessa?

Visst förutsättningarna förändras och vi måste förhålla oss därtill. Men om vi inte har en stadig kompass kommer vi bara att irra omkring utan skönjbara mål.

De styrande har genom åren med kompetenta tjänstemäns hjälp upprättat program och översiktsplaner som underlag för denna kompass. Men vad hjälper sådana om man ständigt lyssnar till de, likt råttfångaren i Hamelns, för ögonblicket ljuvliga tonerna och bara följer med utan hänsyn till tidigare övertygelser om vägval?

Entreprenörerna samlas och erbjuder lukrativa bakelser. Det är stora hus med många lägenheter och små sådana som saknas i sortimentet, centralt i stan. Det går inte att pruta på höjder och mängd för då kommer krokodiltårarna fram och det hela hotas att gå helt om intet.

Entreprenörerna bygger och vill göra så stor vinst som möjligt. De tar inget ansvar för tiden efter byggandet. Det är inte heller deras uppgift. Deras uppgift är att sälja in en vara och sedan ta betalt. Frågan är då bara vad köparen verkligen vill ha. Man köper väl inte för stora skor bara för att de är billiga?

De styrande måste ta det fulla ansvaret för stadsbyggandets utveckling och ställa upp på de krav som en klar vision och en kraftig kompass anger.

Östersund har potential. Sluttningen ner mot Storsjön, Frösön och Oviksfjällen i fjärran. Sikter och vyer är viktiga. Träffpunkter, kommunikationer, tillgängligt centrum, paradgator som Artillerigatan och Kyrkgatan, ner mot Österängen med flera, bör tas till vara och värnas för framtiden.

Stortorget kunde ha varit ett livligt nav men utan handel och årstidsneutrala attraktioner blir det bara den stenöken det är i dag.

Återskapa gärna rutnätsstaden, gaturummen, genom att bebygga nedre delen av stjärntorget och tillåt två, möjligen tre våningars utbyggnad av Kärnankvarteret ut till Prästgatans gamla husliv.

Låt Gustav III torg förbli navet i länskommunikationerna med bussar, gärna med aktiviteter och kompletterande ”nödvändig” exploatering. Men viktigast av allt: Stå upp för antagna visioner och ignorera råttfångarens förföriska toner.

Jag vill vara anonym eftersom jag vill att budskapet ska diskuteras, och inte om och varför budbäraren har denna åsikt.

Z-när det var som bäst