Jag sitter i gäststugan och skriver dagens krönika. Med dörren på vid gavel mot försommarvärmen och vårfloden som pulserar i ån strax utanför.

Från den här stugan har jag jobbat från och till under de senaste månaderna. Uppkopplad på ett 4G-nät. Kapaciteten i masten förbättrades för några år sedan. Innan dess hade det inte fungerat att arbeta på distans men den sedan länge utlovade fibern lyser fortfarande med sin frånvaro. Minst två längre resor till inplanerade ledningsmöten har ställts in.

Frågan är hur företag och näringsliv kommer igen efter coronakrisen? Vilka nya möjligheter och lärdomar finns att ta tillvara?

Efter finanskrisen 2008 när värdet på fastighetsmarknaden störtdök och skuldbergen drog med sig både banker och huspriser i fallet tog det lång tid för ekonomin i Jämtland att återhämta sig.

Jämfört med övriga Norrlandslän kom Jämtland sist på fötter efter vågen av arbetslöshet och kris i näringslivet enligt OECD som jämför ekonomi och utveckling i olika länder. OECD tog särskilt fram behovet av snabbare järnväg till Trondheim i sin rapport.

Den här veckan har ÖP rapporterat om att Engcon i Strömsund varslar personal eftersom företaget kan stå utan ett förväntat statligt krisstöd. Nu i maj riskerar totalt drygt 500 personer bli av med sina jobb, enligt den samlade statistiken över varslen i länet.

Vad som händer med turistföretagen är mycket osäkert även om Petter Stordalen för sin del drömmer om ett fullbelagt Copperhill i Åre igen.

– Jag är mer bekymrad än någonsin, säger Bob Persson, styrelseordförande för Persson Invest och Diös Fastigheter, i en lång ÖP-intervju och pekar ut besöksnäringen som länets mest sårbara punkt i krisen.

När smittoläget gör att vi kan börja resa igen är en sak men framförallt är frågan hur många konsumenter i Sverige och Europa som har råd med semester och vilket utbud de då frågar efter?

Att coronakrisen ändrar våra resvanor är mycket sannolikt. Det kommer inte bara handla om att starta om utan att ställa om.

Precis där ligger utmaningen: Insikten om att krisen innebär förändring.

Centralisering har historiskt varit den förhärskande metoden som näringsliv och offentliga myndigheter valt att bemöta kriser och lågkonjunkturer med. Det har gett större koncerner, fler samlade på huvudkontoren, kompetenstapp utanför storstadsområden och fortsatt ökat arbetspendlande.

Fram till nu har statens insatser handlat om att akut rädda jobb och företag med miljarder i breda stödpaket.

Fortsätter den inriktningen när det kommer till insatser för att starta om så är risken uppenbar att län som Jämtland hamnar sist igen.

Därför krävs hårda tag och tydliga besked från politiker, näringsliv och länets makthavare om att en omstart inte handlar om att återgå till gamla hjulspår.

Tvärtom ger den en möjlighet att åstadkomma förändring som pratats om så länge men hittills inte fått genomslag: att stötta utveckling av den unika lokala marknaden i regioner som Jämtland.

Exemplen är många: Bredband och fiber, upphandling av lokal mat, villkor och skatteregler för distansarbete, byråkratin för småföretagare, ett hållbart transportsystem, klimatomställning av besöksnäringen.

Jag är långt ifrån ensam om att ha suttit i min stuga och jobbat de senaste månaderna. Vi är många.

Hur vi kan fortsätta på den inslagna vägen är en bra fråga att ta till sig.

Läs mer

Hans Lindeberg: Bra beslut att inte använda radions ljud i Kindberg-rättegången – gränslinjen måste vara solklar

Hans Lindeberg: Informationskampanjer räcker inte för att stoppa trängseln – covid-19 sprids här och nu

Hans Lindeberg: Hammarby med Zlatan på topp mot ÖFK i sommar – visst är det något att längta till