Många detaljer tycks ha fallit i glömska när ÖP börjar ställa frågor om hur det gick till då Engelska skolan kom till Östersund.

Det framstår i efterhand som lite märkligt.

Engelska skolan var en av de första gemensam satsningarna när Alliansen tog över makten efter valet 2018. Dessutom med hög politisk profil, ett år tidigare med en annan majoritet hade kommunen sagt nej till etableringen.

Det hela borde ha diskuterats flitigt inom den nya kommunledningen och satt sina spår.

Först när vår reporter Linda Hedenljung kan visa på mejl och enskilda beslut börjar bitarna falla på plats och svaren komma.

Per Löfstrand (L), då blivande kommunalråd med ansvar för skolfrågor, tar upp dialogen med Internationella Engelska skolan några månader efter valet.

I mitten av januari kopplade han ihop kommunens fastighetschef med Engelska skolan och förslaget att de skulle flytta in i gamla Palmcrantzskolan. Kontakterna skulle skötas diskret enligt mejlväxlingen. Efter önskemål från skolans sida.

Det går två månader innan den högsta ledningen för kommunens egen skolförvaltning får veta vad som är på gång, det kunde ÖP avslöja i tisdags.

Mörkläggningen ledde till att lärare och föräldrarådet på särskolan fick se ritningar på en ny ombyggd Palmcrantzskola för deras ändamål. Planerna hade utretts länge. Palmcrantz skulle bli en mönsterskola där elever med funktionsnedsättning integrerades med vanliga klasser.

Mötet hölls trots att det redan stod klart att eleverna aldrig skulle få flytta in på Palmcrantz. Engelska skolan har inte särskola inom sin verksamhet.

När ÖP först frågar om mötet blir svaren att kommunledningen inte visste om att planerna på en flytt av särskolan fortfarande var aktuella.

När vår reporter pekar på att åtta miljoner fanns avsatta i budgeten under 2019 för fortsatt utredning och projektering medger kommunalrådet Bosse Svensson (C) att informationen inte sköttes på ett bra sätt.

Grundskolor, vare sig de är privata eller kommunala, bekostas med skattepengar. Om mer resurser läggs på friskolor går desto mindre till kommunalt drivna skolor.

Att en ny stor privatägd skola i Östersund totalt skulle förändra planeringen av verksamheten i kommunens egna skolor var uppenbart. Trots det ströks detaljer om vilka av skolor som riskerade nedläggning i konsekvensanalysen inför beslutet att hyra ut till Engelska skolan.

Kommunalrådet Pär Jönsson (M) anser att det var självklart att inte berätta om planerna för den egna skolledningen innan det var klart att ta beslut.

- Jag ringer väl inte upp konkurrenten och säger ”vet du om att de och de håller på och tittar på Östersund och kanske ska etablera sig här”, säger han till ÖP och jämför med vilken företagsetablering som helst.

Lyfter man perspektivet så är jämförelsen inte riktigt så enkel. Just nu undersöker skolverket hur det ska gå till att öka insynen i privat drivna skolor. Affärssekretessen har helt enkelt gått för långt.

Bakgrunden är att Statistiska Centralbyrån hemligstämplat alla data om elever och skolprestationer efter en kammarrättsdom som säger att elevuppgifter ska betraktas som affärshemligheter.

Beslutet gör det omöjligt att följa upp och granska hur olika skolor sköter sig för till exempel skolverket, föräldrar som vill veta vilken skola de ska välja för sina barn och media.

ÖP:s granskning handlar inte om friskolor är bra eller inte utan om något helt annat: Möjligheten till insyn i den politiska processen.

Den sätter fingret på hur långt affärsintresset för privata investerare i skolan ska sträcka sig när det ställs mot kravet på öppenhet gentemot kommunens egna tjänstemän och allmänheten?

Läs mer

Hans Lindeberg: Ska Systembolaget tvingas stänga eller publiken släppas in på ÖFK:s matcher?

Hans Lindeberg: Fortfarande hög tid för vardagshjältar – hjälp oss att hitta fler

Hans Lindeberg: Tom Silverklos uppdragsgivare är inte aktieägare utan medborgare