Det var länge sedan jag tänkte på katastrofen då färjan Estonia sjönk på väg från Tallinn till Stockholm och 852 människor omkom.
De gryniga filmbilderna från en tidig morgon på Östersjön i september 1994 väcker gamla minnen till liv. Bilderna finns i dokumentärserien "Estonia - fyndet som ändrar allt”. I måndags på årsdagen 26 år efter katastrofen hade den premiär på kanalen D-play.
Mina nära och kära reste över Östersjön
Jag ser återigen människor med tomma blickar som hissas upp i försvarets räddningshelikoptrar och återbördas till livet. På kantrade livbåtar och övergivna flytvästar i havet. Hur stormen piskar upp vågor under det svåra räddningsarbetet. Bilder på döda kroppar som samlades i rader på någon plats i Åbotrakten. 501 svenskar förlorade livet, det var barn och föräldrar som reste tillsammans, hela gruppresor och företag på konferensresor som drabbades hårt.
Annons
Annons
På filmbilderna syns hur andra stora färjor kom till platsen för att försöka rädda överlevande. Två av mina nära och kära reste över Östersjön från Finland samma natt. Jag påminns om den gnagande oron morgonen efter katastrofen. Det tog lång tid innan vi kunde få kontakt igen.
Serien är framförallt deras berättelse
Jag tittar igenom alla fem avsnitten i streck. Kanske är det först nu historien kan berättas i ett sammanhang och ses som en helhet. Med filmklipp från Estonia före förlisningen, bilderna från räddningsarbetet, sorgen, saknaden och nya djupintervjuer gjorde med längre tidsperspektiv.
Att överlevande och anhöriga till de omkomna har fortsatt ställa frågor, kämpa för att få rättvisa och en förklaring till katastrofen är tydligt. Serien är framförallt deras berättelse.
Avslöjandet som visar att de har rätt
Och så kommer avslöjandet som visar att de har rätt. Historien är inte alls avslutad.
I det allmänna medvetandet har nog det mesta kring Estoniaolyckan fallit bort. Just därför är dokumentärfilmarnas undervattensbilder på ett fyra meter högt och 1,2 meter brett hål som rivits upp under vattenlinjen på Estonias skrov så omskakande.
Förlisningen har förklarats med att bogporten in till bildäck slets bort i stormen. Men teorin om att vatten måste tagit sig in i skrovet på fler sätt har funnits länge eftersom Estonia sjönk på mycket kort tid. Hålet är på styrbordssidan, samma sida som färjans slagsida innan hon sjönk.
Annons
Varför har det inte upptäckts tidigare?
Annons
Frågorna som ställs på nytt är i högsta grad berättigade.
Varför visar haveriutredarna på ett tidsmässigt mer utdraget sjunkförlopp än uppgifter som överlevande lämnat? Varför har deras gamla vittnesuppgifter överhuvudtaget inte tagits tillvara?
Tio år efter olyckan tvingades svenska myndigheter medge att Estonia använts för att smuggla hemlig militär utrustning till Sverige. Trovärdiga berättelser i dokumentären säger att det även skedde samma natt som Estonia gick under.
Och så var det hålet. Varför har det inte upptäckts tidigare? Hur uppstod det?
Något skrämmande och kusligt över sig
Risken är uppenbar att olika teorier och förklaringar på nytt tar fart innan mer fakta om skadan i skrovet finns framme. Därför är det bråttom att komma igång med nya undersökningar.
Estoniakatastrofen har något skrämmande och kusligt över sig. Inte bara genom sin omfattning och antalet dödsoffer utan också på grund av hur den gick till.
Faktum är att transporterna av militär utrustning på färjan var en del i en mörkläggning från myndigheternas sida under tio år efter olyckan.
Avslöjandet om hålet kom från ingenstans. Nu river det upp allt igen.
Läs mer
Hans Lindeberg: Granskningen av Engelska skolan handlar om kravet på insyn i den politiska processen
Annons