"Jag försöker att inte ta åt mig men det finns ändå kvar. Jag tror att jag kommer att ha med mig det här hela livet."

Så säger Wilma som är elev på en högstadieskola i Östersund till ÖP:s reporter Karin Johansson.

Hon berättar om flera år av hot och trakasserier på skolan. Det hände när lärarna inte syns till.

Wilma blir tafsad på, kallad hora och för höra att hon är en tjockis.

Rektorn på Wilmas skola säger till ÖP att personalen är duktiga på att hantera våld och hot. Det finns en upparbetad rutin.

Frågan är hur den i så fall fungerar? Wilmas upplevelse talar för motsatsen.

När hon berättade för en lärare om mobbningen blev det bara värre. Hon trycktes upp mot ett elevskåp, hölls fast i ett strypgrepp och fick ta emot nya hot om vad som skulle hända om hon pratade mer med lärarna.

"Det finns en ganska tydlig skollag som säger att alla elever som har behov ska få dem tillgodosedda. Vi är milslångt från att klara att uppfylla det."

Så säger en lärare på en annan högstadieskola i Östersund.

För ett år sedan utsattes han för misshandel när han försökte ta ifrån en elev mobiltelefonen. Det blev kulmen på en lång period av stökiga lektioner.

Skolan polisanmälde. Eleven dömdes nyligen för misshandeln. Under det år som polisutredningen pågått har eleven och hans lärare jobbat på i klassrummet. Det var "buisness as usual" enligt läraren.

På skolförvaltningen säger verksamhetschef Jan Colm till ÖP att han inte vet alla detaljer i ärendet men tycker att skolan fått lämpligt stöd.

Frågan är om stödet varit tillräckligt för att läraren, eleven och även klasskamraterna har kunnat bearbeta händelsen?

På en tredje skola i Östersund har skolinspektionen begärt att ledningen ser över hur hot och våld hanteras efter ett bråk där en elev sparkades hårt i magen. Föräldrarna fick inte veta vad som hänt förrän dagen efter när de tvingades söka läkarvård. Till ÖP säger mamman:

"Han var så illamående att han inte kunde stå upprätt för att han var sparkad"

Pojken klarade sig från allvarligare skador men bråket har både polisanmälts och utretts internt. Enligt skolans rektor är en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling på väg att tas fram och personalen ska vidareutbildas.

Frågan är om det räcker med fler planer och mer utbildning?

Många nyheter de senaste veckorna har handlat om skolorna i Östersund.

ÖP har avslöjat hur planerna på att hyra ut till Engelska skolan hemlighölls. Vi har rapporterat om hur elever ska flyttas, tillfälliga barackskolor, om föräldraprotester, politiska bråk, hur små skolor läggs ner och fler klasser ska samlas i färre men större skolor.

Skolnyheter som engagerar. Vi har berättat mycket om lokaler, miljoner för att täcka renoveringsbehov och vilka elever som ska gå i vilken skola.

Betydligt mindre om vad som händer innanför skolans väggar.

Kanske är det därför som ÖP:s serie om våldet i skolan väcker sådana reaktioner och lockar så många läsare.

Att bråk och trakasserier på skolor går så långt som till polisutredningar är förstås extremt men faktum är att det händer.

Wilma heter egentligen något annat. Att anonymisera lärare, barn och föräldrar är självklart. Vi har inte heller pekat ut enskilda skolor eftersom det saknar betydelse.

Däremot är deras enskilda berättelserna väl värda att lyssna till och ta på allvar som exempel på att något gått riktigt fel.

Bakom åtgärdsplaner och kompetensutveckling finns något mycket svårare att hantera. Bristen på resurser, lärare som har tillräckligt med tid för sina elever , specialpedagoger, kuratorer, skolvärdar och andra som ser när mobbarna drar igång i korridorerna.

Vad som händer innanför skolans väggar är huvudsaken. Inte var väggar och tak står.

För den misshandlade läraren är det helt uppenbart vad som saknas: Personal för att stötta alla elever med särskilda behov.

- För en del elever är det vardagsmat att de blir slagna och trakasserade, säger han till ÖP.

Läs mer

Hans Lindeberg: Ett hål som kom från ingenstans och river upp allt igen

Hans Lindeberg: Tanken på att inte få styra över ett sista farväl skrämmer mig

Hans Lindeberg: Granskningen av Engelska skolan handlar om kravet på insyn i den politiska processen