Tre dagar i veckan går David Idrisson förbi polishuset i Strömsund och vinkar genom fönstret.

Två dagar per vecka åker han 20 mil tur och retur mellan Strömsund och Östersund, tar en kölapp och anmäler sig i polisens reception i Trygghetens Hus.

David Idrisson lever med sin fru och barn i Strömsund, han kan inte resa och får inte arbeta för att försörja sin familj.

David Idrisson är dömd för brottet terrorfinansiering och har avtjänat sitt straff.

ÖP:s reporter Karin Johansson träffade David Idrisson under ett av besöken på polishuset i Östersund.

Misstankarna om terrorbrott blev kända efter ett omfattande tillslag i Strömsund för drygt tre år sedan. Polisen hittade tunnor med kemikalier och vapen.

Solna Tingsrätt dömde David Idrisson till sju års fängelse och utvisning för förberedelse till terrorbrott i mars 2019.

När domen kom namngav ÖP honom i vår rapportering trots att det innebar ett utpekande. Terrorbrott riktar sig mot samhället. Målet är att hota, sprida skräck och rädsla.

När så allvarliga brott begås väger allmänhetens behov av information tungt. Det betyder att media så ingående som möjligt ska försöka förklara vad och vilka som ligger bakom brotten.

Hovrätten friade sedan David Idrisson från den delen av åtalet som gällde förberedelse av terrorbrott. Straffet kortades till fyra månader.

I samma stund som David Idrisson släpptes tog Säpo honom i förvar.

Enligt säkerhetspolisen utgör han ett hot mot rikets säkerhet. Regeringen har beslutat att han ska utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll.

Hittills har utvisningen inte kunnat genomföras på grund av att hans säkerhet bedöms som hotad i Uzbekistan.

Sträng sekretess gör att varken David Idrisson eller hans juridiska ombud har fått se vilka bevis som finns bakom misstankarna mot honom.

Hela processen bygger på att Migrationsverket, migrationsöverdomstolen och regeringen förlitar sig på att Säpos uppgifter är riktiga.

Så kan det förstås vara. Bevisen som Säpo presenterat har uppenbarligen varit tillräckliga för regeringens utvisningsbeslut.

Men det betyder också att David Idrisson saknar möjlighet att bemöta de nya misstankarna i en vanlig domstol. Media kan inte heller granska vad utvisningsbeslutet grundar sig på.

Lagen om särskild utlänningskontroll är ett ingrepp på rättssäkerheten menar flera jurister, bland annat i en stor granskning av Sveriges Radios Ekoredaktion. Ett 30-tal personer lever idag i Sverige under liknande villkor som Idrisson.

Däremot står en annan rättegång mot David Idrisson på kö i Östersunds tingsrätt. Han är åtalad för att vid ett tillfälle ha anmält sig hos polisen 16 minuter för sent.

Hans försvar är att han var tillsammans med sitt minsta barn och glömde bort tiden.

Intervjun med David Idrisson bör läsas med flera tankar i huvudet samtidigt.

Han ger sin personliga bild av hur det är att leva i skärningspunkten där två tunga samhällsintressen ställs mot varandra:

Å ena sidan det starka kravet på staten att skydda sina medborgare från terrorattacker.

Å den andra sidan en av grundstenarna i varje demokrati: Rätten att försvara sig mot brottsmisstankar i en öppen juridisk process.

En svår motsättning att hantera. Därför är det viktigt att även David Idrisson får utrymme att berätta sin historia.

Läs mer

Hans Lindeberg: Väljarna har rätt att förvänta sig mer genomarbetade förslag från SD – partiet kan inte skylla på slarv

Hans Lindeberg: Tanken på att inte få styra över ett sista farväl skrämmer mig

Hans Lindeberg: Varför ska vi bry oss om att många mår dåligt på länsstyrelsen?