År 2020 blev som vi nog aldrig kunde föreställa oss. Vi tvingades tänka helt nya tankar.

Om att ”har jag glömt handspriten nu igen”. ”Bäst att vänta här tills de plockat färdigt sina tomater där borta i grönsaksdisken”. Tankar om hur man gör för att inte mötas och komma för nära.

Vi tvingades oss att tänka ”nej du ska inte just nu”. När barn och barnbarn ville kom och hälsa på, eller mamma och pappa. Hur gärna vi än ville ses.

Vi tänkte på allt som blev tyst. Basketpubliken, på fotbollen, stortorget under Yran, sorlet på stan, skratten i fikarummet på jobbet. Ljudet av feststämning och flygplansmotorer.

Pandemiåret blev ett tystare år. Fler tankar, mindre prat öga mot öga, ansikte mot ansikte.

Först tänkte vi att det nog är över till sommaren. Istället blev det värre. Uppräkningen av antalet avlidna och smittade dag för dag fortsatte. Oron för att bli sjuk eller att en äldre anhörig ska drabbas tilltog.

När jag skriver den här texten fastnar jag för en bild som ÖP:s Maria Lindholm tog under jobbet med ett reportage för några veckor sedan då sjukhuset hade infört besöksförbud. Reportaget handlade om hur mängder av coronatester tas varje dag i ett rött tält på gården utanför Östersunds Sjukhus.

På bilden står Anders Olsson, även han ÖP-reporter, högst upp på en lång stege och fotograferar Jessica Nääs, chef för infektionskliniken, in genom fönstret till hennes arbetsrum på andra våningen.

Det kommer inte bli årets bild 2020. Den är inte särskilt dramatisk. Visar inte vårdpersonal i skyddskläder, öde gator i europeiska storstäder, trängsel i en rulltrappa och människor med munskydd. Inte heller pressen på en fullbelagd intensivvårdsavdelning.

Jag tänker att bilden säger något helt annat. Om betydelsen av att nå ut med journalistik år 2020.

ÖP har rapporterat om saker som vi aldrig gjort tidigare. Det syns i vårt flöde av nyheter men avspeglar sig också i hur läsningen av våra nyheter och antalet prenumeranter fortsätter att öka.

Om jag ska försöka sammanfatta något av vad coronakrisen gjort med oss så tror jag att vi har kommit ännu närmare dig och alla andra läsare.

Vi har lyckats fånga det som låg nära och vi tänkte mycket på under det svåra året 2020.

ÖP kan beskrivas som en nyhetsfabrik. Varje vecka året runt publicerar vi kring 250 artiklar. Nyheter skrivna av journalister om saker som händer i länet och berör många av oss som bor här.

Men bra lokal journalistik behöver också stanna upp, ifrågasätta, vara lyhörd och eftertänksam.

Jag skulle vilja uttrycka det så här: ÖP lyfter det som du tänker allra mest på. Det som händer här och nu, i vardagen hos oss.

Det lovar vi fortsätta göra. Vare sig det handlar om svåra, jobbiga, oväntade frågor eller bara sådant som känns kul och inspirerande.

Coronakrisen är långt ifrån över men kanske finns en ljusning i sikte.

Nästa vecka berättar vi mer om vad några av länets unga, framgångsrika företagare ser framför sig i en ny artikelserie.

År 2020 tvingade oss att tänka nya tankar kring vår journalistik.

Jag hoppas vi tillsammans med dig som läsare och prenumerant kan bidra till att lyfta 2021!

Det skulle kännas mycket bra i dessa tider.

Läs mer

Hans Lindeberg: “Coronakrisen – vad händer nu?” Tillsammans med Mittuniversitetet vill vi ge svar på vart länet är på väg

Hans Lindeberg: Efter ÖP:s avslöjande - hur kunde smittan spridas inom äldrevården? Nu måste svaren fram

Hans Lindeberg: Granskningen av Engelska skolan handlar om kravet på insyn i den politiska processen