I måndags krävde Tidningsutgivarna (TU) i en debattartikel att presstödet skrotas och statens stöd till journalistik fördelas på ett nytt sätt.

Nyheten fick nog inte särskilt många av er vanliga ÖP-läsare att höja på ögonbrynen men den är ändå värd att lyfta fram.

För alla som tycker att lokala nyheter fyller en viktig funktion i samhället är det ett bra besked att styrelsen för tidningarnas branschorganisation där även ÖP ingår är överens om att presstödet ska bort.

För att förklara problemet backar jag till februari 1985 när jag klev in på Länstidningen som nyanställd sportjournalist.

Då för tiden hade både ÖP och LT en upplaga kring 30 000 prenumeranter.

I stort sett varje hushåll i Jämtland prenumererade på minst en tidning. Många köpte båda.

Att ha en tidning hem i brevlådan var lika självklart som att betala för ett telefonabonnemang när det var dags att flytta hemifrån.

Så många andra sätt att få lokala nyheter, än genom ÖP och LT varje morgon, fanns inte.

Det var mot den bakgrunden som det statliga presstödet - idag kallat driftsstödet - kom till. För att trygga utgivningen av flera lokaltidningar inom samma spridningsområde ifall någon skulle tappa prenumeranter och få ekonomiska problem.

Mångfald av nyheter räknades i antalet papperstidningar.

Det behöver väl knappast sägas att nuförtiden ser konkurrensen om vår uppmärksamhet helt annorlunda ut. Med mobiler, sociala medier, nyhetsflödet, influencers och påverkanskampanjer.

Den dryga hundralapp en digital prenumeration på ÖP kostar per månad slåss mot mobilavgifter, fibernotan, filmkanaler och andra digitala prenumerationer på lönekontot.

Mångfald har blivit att många lever på att återupprepa vad andra redan har sagt.

Det är där journalistik kommer in i bilden. Som mer betydelsefull än kanske någonsin tidigare.

Hur missförhållanden dragits fram i ljuset av granskande och ifrågasättande journalister finns många exempel på i länet.

Men stark lokal journalistik kräver resurser och måste få kosta.

För ÖP är det otroligt positivt att vi under flera år ökat antalet betalande kunder. Många är digitala och nya läsare.

Som chefredaktör skulle det förstås vara fint att kunna säga att framtiden för lokal journalistik är räddad men så är inte fallet. Tyvärr, även om vi gör allt vi kan för att utveckla ÖP:s journalistik.

Därför kommer det under några år vara helt avgörande att skattemedel som avsätts till lokal journalistik används där de gör allra mest nytta.

Mer än 600 miljoner betalades ut som driftstöd förra året. Här i länet får Länstidningen, Tidningen Härjedalen och Jämtlands Tidning del av stödet.

Regelverket för hur pengarna fördelas ser i stort sett likadant ut som när stödsystemet kom till i början av 1970-talet. Bidraget är fortfarande kopplat till själva produktionen av tidningarna och utgår från hur många hushåll som är tidningsprenumeranter.

Det Tidningsutgivarna vill se nu är att stödpengarna istället bidrar till att betala för fler journalister oavsett i vilken form deras nyheterna publiceras och på vilken redaktion de arbetar.

Det vill säga i den hårda digitala konkurrensen stötta det journalistiska arbetet, utan krav på att resultatet måste publiceras i formen av en tidning.

Att det är en förändring som borde gjorts för länge sedan framstår väl som självklart. Exakt hur ett nytt presstöd ska se ut finns olika förslag på.

Det man kan hoppas på med Tidningsutgivarnas debattinlägg är att det betyder slutet på ältandet om fördelarna med det gamla presstödet.

Att miljonerna vi skattebetalare satsar på journalistik än i dag delas ut efter så gammalmodiga regler är egentligen något vi borde vara ganska arga över.

Läs mer

Hans Lindeberg: Vem tar ansvar för skiten om en gruva i Oviken sprider gifter?

Hans Lindeberg: Nu satsar ÖP på mer journalistik från Ragunda – ”Mediestödet sätts in där det gör verklig nytta”

Hans Lindeberg: Pinsamt lång väntan på coronastöd – risken är en konkursvåg