Erfarenheten från Projekt Kaxås är att det är näst intill omöjligt att övertyga unga familjer att bryta upp från andra delar av Sverige för att bosätta sig intill storskalig vindkraft i Offerdal. Däremot har det glädjande nog visat sig att det gått mycket bra att övertyga unga familjer att flytta till Offerdal med den fina miljö som finns idag, utan storskalig vindkraft.

Frågan om vindkraft eller ej blir därför ett val för Krokoms kommun mellan inflyttning av unga familjer till Offerdal eller storskalig vindkraft. Det är också ett val för Krokoms kommun mellan att värna Njaarke samebys rennäring eller avveckla den, vilket blir följden om kommunen väljer den storskaliga vindkraften.

När Leif Jonsson och markägarna gör sina kalkyler hoppar de helt över intäkterna som inflyttningen ger. Med detta besynnerliga sätt att räkna drar de slutsatsen att ekonomin för bygden blir bättre om den storskaliga vindkraften byggs.

Insändare: Förvånande besked från M om vindkraften (10 maj)

Låt oss syna detta.

Leif Jonsson nämner att 20 varaktiga arbetstillfällen tillkommer. Detta ska jämföras med att inflyttningen i Projekt Kaxås genererar åtminstone 100 nya skattebetalare till bygden. Många av dessa har med sig sina företag, andra får jobb i regionen. De 20 arbetstillfällena gäller bara så länge vindkraften finns där.

Leif Jonsson nämner att Krokoms kommun skulle gå miste om 90 miljoner kronor i arrendeintäkter. Det är 3 miljoner per år under 30 år. Leif Jonsson hoppar sedan över att nämnd inflyttning ger Krokoms kommun 7 miljoner per år i kommunalskatt eller 210 miljoner under 30 år. Härtill kommer att storskalig vindkraft sannolikt leder till fortsatt avfolkning, vilket ytterligare urholkar Krokoms kommuns ekonomi.

Leif Jonsson talar om 440 årsarbetstillfällen i etableringsfasen. De internationella företag som bygger dessa avancerade anläggningar nyttjar i huvudsak personal från annat håll än Krokoms kommun.

Vi ser redan att Projekt Kaxås leder till ökade fastighetspriser. Fastighetsmäklares uppfattning är att storskalig vindkraft sänker fastighetspriserna, vilket ytterligare ökar det stora problemet med att få lån till nybyggnad i glesbygd.

Leif Jonsson förespeglar den besynnerliga tanken att om vi säger nej till storskalig vindkraft återgår vi till det gamla bondesamhället. Det Leif Jonsson då inte uppfattat är att digitaliseringen innebär att många numera kan arbeta på distans och ta med sig jobb och företag. Pandemin har stärkt denna trend.

Den unika natur som finns i Offerdal skapar också arbeten inom turism och besöksnäring. 34 familjer har redan skrivit kontrakt om att flytta till Offerdal, men deras uppfattning är att om den storskaliga vindkraften blir av vill de flesta gå ur dessa kontrakt. Projekt Kaxås vill inte heller binda dem till ett boende som är något annat än det de tog beslut om.

Ser vi på ekonomi och jobb är de positiva effekterna av inflyttning väsentligt större än de positiva effekterna av storskalig vindkraft. Av betydelse är också att de flesta i bygden inte vill ha den storskaliga vindkraften eftersom den påverkar deras livsmiljö negativt.

Vi uppskattar att M, KD, V, SD, MP och JVK sagt nej till vindkraft i Nordbyn/Vallsta. Sannolikt finns det politiker inom både S och C som delar denna uppfattning.

Bert-Ola Bångman,  projektmotor Projekt Kaxås