Men syftet med vår journalistik är inte att bedriva någon slags offentlig revision av kommunens tjänstemän.

Hur skolan fungerar avgörs ytterst av politiska beslut om budgetramar och prioriteringar.

Om skolan ger sina elever bra utbildning och samma möjligheter, oavsett bakgrund eller var man bor, är något som berör alla. Långt utanför den kommunala förvaltningen.

Det vi vill ”vända ut och in på” är hur det står till med kvalitén på undervisningen.

För den skull kan det ändå vara skäl att stanna upp ett tag vid skolförvaltningens arbete. De senaste åren verkar det mest ha handlat om att få ihop budgeten, planera för att stänga små skolor och bygga ut de större samt hantera effekterna när Engelska skolan flyttar in.

Åtminstone är det intrycket utifrån, av den politiska processen och vår egen nyhetsrapportering.

Antal anställda i kommunens skolor har minskat med 110 tjänster på två år. Vår kartläggning visar att det till största delen är lärartjänster på förskolan och grundskolan som dragits in, totalt ett 90-tal. Men även drygt 30 elevassistenter och nästan lika många tjänster inom fritidsverksamheten har tagits bort.

Bemanningen har utökats bland annat med ett trettiotal tjänster som barnskötare och lärarassistenter.

Hur mycket starten av Engelska skolan påverkar att färre lärare arbetar på kommunens egna grundskolor är oklart. I privatägda Engelska skolan finns ingen insyn som gör det möjligt att granska hur resurserna fördelas och skolan sköter undervisningen.

Bilden som inte varit lika allmänt känd är att betygsnivåerna samtidigt sjunker på kommunens skolor.

ÖP visar i den pågående granskningen att antalet elever som riskerar att missa gymnasiebehörigheten ökar kraftigt.

Fler elever än tidigare kan tvingas gå i skolan även på sommarlovet om de vill plugga vidare på gymnasiet.

– Alla de som riskerar att inte ha minst E i betyg, både åttor och nior, har möjlighet att söka sommarskola, säger Anette Lööf rektor på Parkskolan i en intervju med ÖP:s reporter Linda Hedenljung.

Det skulle kunna tolkas som ett fint erbjudande till de elever som vill.

Frågan är vem som har största ansvaret, skolan eller enskilda elever som inte når gymnasiebehörigheten?

Skollagen är tydlig om resursfördelningen:

”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov” och ”strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.

Ett allmänt erbjudande om att förlänga skoltiden för elever som har svårt att klara betygskraven kan också tolkas som en form av diskriminering.

En rättvis skola borde väl funka så att det vanliga skolåret räcker till för att ge alla barn och elever samma möjligheter.

På måndag fortsätter ÖP:s skolgranskning. Läs mer på op.se eller i ÖP

Hans Lindeberg: Sebastian Samuelssons protest är som en ensam röst i natten

Hans Lindeberg: Det blir aldrig vanlig vardag igen