Annons

Annons

Annons

Annons

Jämtlands län

Debatt
Debatt: Cykling kan innebära miljardvinster för samhället

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Annons

Bara 7 procent av svenskarna når upp till rekommenderade 2,5 timmes fysisk aktivitet i veckan. Inaktiviteten får allvarliga konsekvenser både för individen och samhället, där sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället flera miljarder årligen. Men det finns sätt att öka den fysiska aktiviteten, och kommunernas stadsplanering är avgörande i det.

Det går att räkna på den samhälls- och hälsoekonomiska vinsten av olika stadsplaneringslösningar. Trots beprövade metoder görs detta sällan idag, vilket leder till att kommuner och regioner missar möjligheten att främja hälsa, och i det längre perspektivet rädda liv.

Ökad cykling är effektivt för att främja fysisk aktivitet. 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för flera allvarliga sjukdomar.

Annons

Annons

För att illustrera nyttan som följer med ökat cyklande har Sweco använt Göteborg som exempel i en analys av kostnadsnytta baserad på cykling, före och under pandemin.

I Göteborg har cykelresorna ökat från cirka 100 000 resor per dag 2019 till 115 000 2020. Då snittlängden per cykelresa i staden är 4,1 kilometer, har cyklandet inneburit en vinst på drygt 1 miljard kronor under 2020. Mer anmärkningsvärt är att totalt 25 förtida dödsfall har sparats, tack vare den ökade fysiska aktiviteten.

Tyvärr står cykeln bara för 9 procent av det totala resandet i Göteborg, trots att 45 procent av stadens invånare har mindre än 30 minuters cykling till arbetet. Om alla dessa personer skulle ta cykeln innebär det en samhällsekonomisk vinst på drygt 3,6 miljarder kronor per år, samt 91 färre förtida dödsfall. Detta är lågt räknat eftersom den samhällsekonomiska kalkylen inte beaktar sjukskrivningar och produktionsbortfall.

Potentialen i att öka cyklingen inte unikt för Göteborg. Liknande potentialstudier har genomförts i flera svenska städer och regioner. Det visar på att det finns möjlighet för ett kraftigt ökat cyklande i hela Sverige.

Det som krävs är att bygga ut cykelnätet. Idag finns en stor cykelskuld i Sverige vad gäller tillgången till trygg, säker och sammanhängande cykelinfrastruktur. Det innebär att cykeln ofta väljs bort till förmån för bilen, även på sträckor där det egentligen går snabbare att cykla.

Annons

Idag saknas ett tydligt folkhälsoperspektiv i bedömningen och prioriteringen av infrastrukturåtgärder, vilket innebär att nyttan av cykelinvesteringar inte värderas fullt ut. I stället är restiden den avgörande faktorn i samhällsekonomiska transportkalkyler. Det främjar bilen och missgynnar cykeln, vars restid sällan ens ges ett samhällsekonomiskt värde.

Annons

Ett mer effektivt sätt att främja cykel är utifrån konceptet ”delad hastighet”, vilket innebär att gång- och cykeltrafikantens hastighet blir normen på en given sträcka i stället för bilens dito.

Det är dags att vi låter folkhälsoperspektivet stå i centrum i prioriteringen av trafikslag, och att vi låter finansieringen av infrastruktur spegla de mål och visioner som har beslutats på regional och kommunal nivå.

Björn Sax Kaijser, cykelplanerare på Sweco

David Lindelöw, doktor i trafikplanering och trafikplanerare på Sweco

Mats Hermansson, divisionschef Swecos verksamhet inom samhällsanalys och mobilitet

Vania Khairallah, hållbarhetsexpert på Sweco

Annons

Annons

Till toppen av sidan