(Angående ombyggnationen av Gustav III torg.)

Arkitektur är förlängningen av naturen, samtidigt en avbildning av oss själva, vårt samhälle idag och det tillhörande tidigare generationer. När arkitekturen är av dålig kvalitet, lider människan fysiskt och mentalt.

God arkitektur är mänsklig, svarar till människans behov av ett skydd och bekräftar dennes plats i världen genom att känna igen sina egna värderingar i arkitekturen.

Staden är den mest komplexa av arkitekturens skapelser, där tusentals intressen och ambitioner möts, där husens fasader ramar in ett gemensamt vardagsrum för dess invånare.

Östersunds stadskärna är unik i Sverige, en fysisk manifestation av hundratals år och generationers liv och verk. Stadsbilden möter oss som en gammal vän. Vi kan känna igen dess karaktärsdrag i vårt eget minne, och utifrån det bekräfta vår egen plats som tillhörande i staden.

(Här kan du enkelt skicka in insändare och debattartiklar.)

Att utveckla en stad är en lång process som avspeglar samhällets tillstånd. Det som i första hand utmärker bilden av en stad är husens gruppering och utseende, men lika viktigt för staden är husens innehåll och livet mellan husen. Många människors insatser och minnen är knutna till byggnader, gator och när dessa förändras eller försvinner raseras grunden för minnesbilderna och kanske också förankringen i tid och rum av den egna insatsen, man känner sig som en främling i sin egen stad.

För att undvika detta är det viktigt att utvecklingen sker så att staden hela tiden framstår som en enhet, att den hänger ihop och att man känner igen sig.

Dessvärre ser vi idag en utveckling i Östersund som frångår dessa principer i stadsbyggandet. De arkitektoniska, kulturhistoriska och mänskliga värdena har medvetet eller omedvetet negligerats till förmån för helt andra intressen och värderingar.

En övergripande vision om hur staden ska utvecklas i framtiden existerar idag inte, planeringen tar enbart hänsyn till formella krav som riksintresset vilket man försöker argumentera bort vid planärenden.

En stad måste likt en människa få förändras, växa och utvecklas, men all förändring är inte per automatik fördelaktig. Vi måste vara kritiska och först kunna utveckla argumenten om vilka förändringar som bör ske.

David Grahn Hellberg, arkitekt