Jag är en jämtlänning i förskingringen men tillbringar mycket tid i länet. Jag följer med stort intresse politikernas plan kring Gustav III torg i centrala stan samt debatten runt dessa planer.

Jag kan bara konstatera att jag är mycket förvånad över hur politikerna driver denna fråga. Totalt tondöva inför de som valt dem, nämligen medborgarna.

Stor del av politikernas retorik har gått ut på att platsen sedan länge är en uppställningsplats för bussar. Att platsen inte på många år tjänat som ett torg. Det har de ju visserligen rätt i men varför saknar de visioner över vad som går att göra på platsen?

Har det reflekterat över vad ett torg är? Ett torg är ingen ödetomt som lätt kan byggas igen, utan en väl uttänkt plats i stadsplaneringen.

Torget blev en viktig del av när staden växte. Nytorget planerades in och blev en plats för både marknader, nöjen och andra tillställningar. En öppen plats med som förstärkte stadens bebyggelse runt omkring. En bit in på 1900-talet blev platsen ett nav för den viktiga kommunikationen i länet då bussarna flyttade in.

Då var det dock en plats som var mer än en parkering då bussarna kom in till staden med varor och annat samt förde ut varor i länet. Det var liv och rörelse.

Min fråga är alltså varför politikerna sitter så hårt fast i tanken att platsen är en parkering för bussar och lika gärna kan byggas igen? Frågar du mig är det nog för att diverse fastighetsbolag med flera sitter med politikerna i knä.

Hur kan man som politiker vara så fullständigt tondöv vad det gäller medborgarnas och olika instansers tankar och reaktioner?

Varför har inte flera idéer och tankar kring platsen lagts fram?

Och till sist, vill politikerna gå till historien som de som tillät att ett stort torg helt byggs igen vilket mig veterligen aldrig har hänt i svensk historia? Det är ju ett torg de leker med, inte en ödetomt!

Marcel Rådström