Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaChefredaktörens krönikor

Hans Lindeberg
Strunta i recensionerna. Jag såg TV-serien om akademikrisen från början till slut

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: Johan Axelsson, Jonas Ekströmer/TT

Annons

En rad recensenter i kulturbranschen har mer eller mindre sågat dokumentärserien ”The prize of silence” på Viaplay.

En finhackad pyttipanna av välbekanta ingredienser. Formatet stör berättelsen. Men det gör också det faktum att Arnault hunnit sona de brott han dömts för, tycker Anna Hellsten i Dagens Nyheter.

Svenska Akademien skildras som ett gäng bisarra kufar som ingenting sett eller lärt och finns ingen nåd för kulturprofilen Jean Claude Arnault, skriver Ulrika Knutsson kritiskt i Expressen.

Annons

Blev sittande framför TV:n från början till slut

Annons

Stentrist betygsätter Gunnar Bohlin i Sveriges Radio och frågar sig vem som ska orka titta igenom tre timmar och fyra avsnitt om skandalen kring Svenska Akademien.

Jag tillhör de som blev sittande framför TV:n från början till slut.

Fem år har gått sedan #metoo-rörelsen tog fart. För fyra år sedan avslöjade DN:s kulturreporter Matilda Gustavsson hur 18 kvinnor utsatts för sexuella övergrepp av kulturprofilen som skyddades av Svenska Akademien.

Avslöjandet fick Nobelstiftelsen att ställa in nobelpriset i litteratur 2018 och för tre år sedan dömdes Arnault till 2,5 års fängelse som skyldig till två våldtäkter. Ett straff han nu har avtjänat.

Det gör inte historien mindre angelägen

Visst går det att hålla med om att mycket av innehållet redan är känt och TV-formatet är forcerat med en ström av talande huvuden som skarvar i varandra.

Men det gör inte historien mindre angelägen. Hur kvinnor som försökte etablera sig på kulturmarknaden i Stockholm systematiskt utnyttjades förtjänar att återberättas.

Det är provocerande att bli påmind om mörkläggningen. Turerna när ständige sekreteraren Sara Danius röstades ut efter att hon ville utreda misstankarna djupare och våldtäktsdomen som viftades bort av tunga akademiledamöter.

Annons

Annons

Frågan om vilka bestående samhällsförändringar #metoo-rörelsen ledde fram till förblir ofta obesvarad.

Valdes in för att återupprätta förtroendet

Det är också där som "The prize of silence" blir som mest relevant. När tigandet och tystnaden från Svenska Akademien visar sig fortsätta.

Litteraturhistorikern Mats Malm, ny som ständig sekreterare och chef, tillhör de ledamöter som valdes in för att återupprätta förtroendet efter krisen.

I dokumentärserien får han frågor om vad akademien konkret har lärt sig och varför vissa ser den som svår att förändra.

Mycket bättre på att hålla käften

Mats Malm svarar att han inte har något svar att ge. Och upprepar enträget samma svar för varje fråga som filmens producenter vill ställa. Ingen av ledamöterna som satt i akademien under krisen 2017 och 2018 låter sig heller intervjuas.

"För mig framstår det bara som att man blivit mycket bättre på att hålla käften", säger dramaturgen Anna Kölén en av kvinnorna som utsatts för sexuella övergrepp om påståendet att Svenska Akademien har blivit mer öppen.

Malm intervjuas under förgyllda kristallkronor i vad som förefaller vara en av de pampiga salarna i Börshuset vid Stortorget i Gamla Stan. Miljön är förstås noga utvald.

Svenska Akademien anser sig än idag vara en institution som står över kravet på öppen granskning.

Kulturskribenternas sågningar till trots. "The prize of silence" en välbehövlig ögonöppnare om att mycket återstår efter #metoo.

Annons

Uppdatering: Akademiens ständige sekreterare Mats Malms kommentar till Viaplay-serien

Annons

Läs mer

Hans Lindeberg: Tyvärr har det blivit mönstret att mentalt förtränga pandemin

Hans Lindeberg: Att öppna fejkkonto på en sexsajt var inget lätt beslut – men nödvändigt

Hans Lindeberg: Nu hittar du ”dina” nyheter lättare och snabbare – nya op.se är här

Annons

Annons

Till toppen av sidan