Öppet brev till Sveriges regering

Ni har förmodligen sett en grupp människor på Riksbron i Stockholm med plakat och banderoller. De har stått där i ur och skur varenda onsdag eftermiddag sedan augusti 2020.

Förhoppningsvis har ni också hört talas om människor runt om i vårt avlånga land som står med plakat och banderoller varje lördag. De står också ute i ur och skur. I Malå stod de ute i temperaturer på under -20. Där stod de också ute på såväl juldagen som nyårsdagen.

Har ni någon gång stannat upp och funderat över vad det är som driver vanliga människor över hela landet att gå ut i alla slags väder och protestera vecka ut och vecka in? Har ni sett texten på deras plakat och banderoller? Över hela Sverige kräver man samma sak: Låt de afghanska flyktingarna stanna! Det är en folkrörelse som ni inte verkar förstå er på.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

När talibanerna tog makten i höstas var det många som trodde att nu skulle afghanerna få stanna. Men nej, de måste söka asyl igen och nu har några fått nej.

”Det råder inte längre väpnad konflikt i Afghanistan.”

” Hon kunde anpassa sig till rådande seder och normer i Afghanistan.”

Det är avslag som några fått efter talibanernas maktövertagande enligt asylbyrån. Även en ensam kvinna förväntas alltså utan rädsla återvända till Afghanistan. Vet ni vad Migrationsverket sysslar med?

Alla de som varje vecka protesterar runt om i vårt land kräver bara en human behandling av sina medmänniskor. Det är väl inte för mycket begärt?

Sigbritt Herbert, Kick Lejnse

#Femöver tolv