Äntligen börjar OS. Två veckor av skidor, skridsko, hockey och allt annat.

På ÖP har vi laddat med förhandsartiklar. Hoppet handlar om medaljer. Spännande race, jubel och besvikelser väntar.

Visst är det härligt. Jag vet från början att jag ofta kommer sitta klistrad framför TV:n.

Men innan vi kliver in i OS-bubblan vill jag rispa lite på hela härligheten och berätta om Yang Shu som är vice generaldirektör i Kinas OS-organisation.

”Alla handlingar eller uttalanden som strider mot den olympiska andan, framförallt kinesisk lag, är föremål för särskild bestraffning”, sade Shu på en presskonferens för någon vecka sedan.

Att säga något om fängslandet av journalister, just nu minst 128 enligt organisationen Reportrar utan gränser, brist på yttrandefrihet, förtryck av det muslimska minoritetsfolket Uigurer i nordvästra Kina eller protestera mot att svenske förläggaren Gui Minhai fortfarande sitter inspärrad.

Innebär med andra ord risk för straff. Inte enbart för brott mot idrottens regelverk utan även juridiska påföljder enligt Kinas egna lagar.

Fallet med Peng Shuai, kinesisk storstjärna i tennis, visar hur långt regimen är beredd att gå för att tysta kritiker.

Peng Shuai anklagade i november en högt uppsatt partimedlem för sexuella övergrepp. Nyheten spreds stort internationellt. Kort efter sitt inlägg på sociala medier var hon försvunnen, utan kontakt med omvärlden.

Vad som hänt med Peng Shuai är fortfarande oklart.

Hur polisen i en gryningsräd stormar mot OS byn och griper elitidrottare som misstänks för olagliga uttalandet är svårt att se framför sig.

Om det är fängelse, åtal eller indraget visum som väntar kritiska aktiva eller ledare går inte att veta.

Osäkerheten är förstås med avsikt.

Uttalandet räcker ändå för att skrämma aktiva och ledare till tystnad om allt som tolkas som kritik mot Kina.

Buskapet ”kom inte och tro att ni som är här på OS skyddas av idrotten och kan bete er hursomhelst” har gått fram.

OS i Peking är ett propagandanummer för Kina och ska så förbli.

Tydligare blir inte internationella olympiska kommitténs hyckleri kring vinter-OS i Peking.

Organisationen som påstår sig vara världens största fredsrörelse och tro sig bygga broar genom att arrangera spel i diktaturer som Kina.

Det är här benböjen kommer in i bilden. Som en manifestation för demokrati och mänskliga rättigheter.

Starten kom när NFL-proffs inom amerikansk fotboll visade sitt stöd för Black Life-matter rörelsen mot rasism genom att knäböja med ett knä i marken före match. Donald Trump, då USA:s president, krävde att proffsen skulle få sparken för sina protester.

Inför sommar-OS i Tokyo ändrade IOK plötsligt sitt regelverk och godkände under vissa former utspel som kan tolkas som politiska. Arrangörerna av vinter-OS verkar ha bestämt sig för att helt stänga dörren för något sådant med sin skrämseltaktik.

I Tokyo såg bland andra de svenska fotbollsdamerna det som viktigt att "ta ett knä" för alla människors lika värde.

Om något landslag trotsar hotelserna och samlar sig i en manifestation för mänskliga rättigheter i Peking återstår att se. Det vore både starkt och fint.

Jag tänker att vi kan börja själva i samma anda som fotbollslandslaget och göra en knäböj hemma framför TV:n innan vi kliver in i OS-bubblan.

Skicka gärna en bild till ÖP på våra sociala medier om du vill bidra till att protestera mot förtrycket i OS-landet Kina.

I den bästa av världar är det någon som lyssnar. Om inte annat för att stötta Sebastian Samuelsson och de andra idrottarna som tvingas hålla käften.

Läs mer

Hans Lindeberg: Sebastian Samuelssons protest är som en ensam röst i natten

Hans Lindeberg: Välkommen till valåret 2022 - det tuffaste på länge

Hans Lindeberg: När den som vill ta makten över sjukvården skriver nej tack till vaccin är det rätt att fråga varför