Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Odensala

Kerstin Bengtsson, Odensala

Kerstin Bengtsson i Odensala sörjs av barnen Karin, Björn och Cecilia.

Annons

Vår kära mamma, Kerstin Bengtsson i Odensala, har lämnat oss.

Mamma föddes år 1941 i Åkeräng på Annersia, som yngst i en syskonskara på fyra. Där växte hon upp bland djur och natur inpå knuten.

Tidigt började hon ta pianolektioner och blev riktigt duktig. Stunderna vid pianot hörde till det bästa hon visste.

På Hampnäs folkhögskola utanför Ö-vik träffade hon vår pappa, Sune, när han var där på besök med sin klass från Tollare folkhögskola i Stockholm. Kanske dunkade deras hjärtan lite extra för varandra då de båda kom från Jämtland.

Annons

Annons

De gifte sig 1966 och köpte lägenhet i Stockholm där två av oss barn, Karin och Björn, tillkom i rask takt.

Men längtan norrut blev stor och när pappa fick jobb i Sundsvall gick flyttlasset dit. Där föddes också tredje barnet, Cecilia.

1977 blev det ännu en flytt. Denna gång hem till Jämtland. Mamma och pappa köpte villa i Odensala, som sedan dess varit familjens centralpunkt, där otaliga jular och andra högtider har firats.

Under hela vår uppväxt har mamma varit väldigt närvarande. När vi var små jobbade hon deltid inom sjukvården och hemtjänsten och arbetade ofta när vi sov. Efter flytten till Östersund blev det mer än heltid, då hon blev dagmamma.

Under mer än 25 år var det många barn i Odensala som hade Kerstin som trygg famn när deras föräldrar åkte till jobbet.

Pappas föräldragård i Ammer låg också mamma varmt om hjärtat. Där tillbringade hela familjen nästan all ledig tid på sommarhalvåret.

2001 blev mamma änka då vår pappa hastigt och oväntat avled, endast 62 år.

När chocken lagt sig, och vardagen efter två år sakta börjat återgå till det normala, drabbades mamma själv av svår sjukdom.

Efter åtta månader på sjukhus i Umeå och Östersund fick mamma åter flytta hem igen. Det var möjligt tack vare hjälp av engagerade personliga assistenter. Mamma kunde bo kvar hemma ända till sin bortgång.

Annons

Trots att det blev nästan 19 år i rullstol, och med stora hjälpbehov, klagade mamma sällan på något. Tvärtom var hon oftast glad och tacksam. Inte minst var de sex barnbarnen och katten Simba en stor källa till glädje.

Vi är tacksamma att hela familjen fick möjlighet att vara med mamma ända till slutet.

Vi saknar vår fina mamma som alltid funnits där för oss.

Barnen, Karin, Björn och Cecilia

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy