Annons

Annons

Annons

Annons

Jämtlands län

Debatt
Pensionssparare som drabbats av bedrägerier bör få ersättning

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Allras grundare och vd Alexander Ernstberger på väg in till hovrätten i maj 2021, tillsammans med sina försvarare. Ernstberger dömdes av Svea hovrätt till sex års fängelse för bland annat mutbrott och trolöshetsbrott. Han fick även näringsförbud i tio år.

Bild: TT

Annons

Den inkomstrelaterade delen av den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Premiepensionen är den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder. Sedan införandet på 1990-talet har premiepensionen gett i genomsnitt 8,3 procent i avkastning per år, vilket kan jämföras med 3,1 procent för inkomstpensionen. Det är ett gott resultat för den genomsnittliga pensionsspararen.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

På en punkt har dock systemet inte varit lyckosamt. Oseriösa aktörer har nämligen kunnat sko sig på pensionsspararnas bekostnad. De mest uppmärksammade bedrägerierna är Allra- och Falconaffärerna, men det finns många fler. Skadan av bedrägerierna uppgår i dag till ungefär 2 miljarder kronor – pengar som alltså har stulits från enskilda pensionssparare som i vissa fall råkat illa ut.

Annons

Annons

Pensionsmyndigheten arbetar intensivt för att få tillbaka pengarna. De pengar som vi har återvunnit – en summa som i dag uppgår till cirka en halv miljard kronor – har satts tillbaka på de drabbade pensionsspararnas konton.

I samhällsdebatten lyfts ibland frågan om huruvida de pensionssparare som inte har fått full återbetalning bör ges ersättning på annat sätt. Pensionsmyndigheten har i dag inte rätt att betala ut sådan kompensation och vi har heller inte finansiering för det. Om kompensation ska kunna betalas ut krävs därför politiska beslut.

Här kan inspiration hämtas från det så kallade investerarskyddet för värdepappersbolag. Om ett värdepappersbolag går i konkurs och kunderna inte kan få ut sina värdepapper eller pengar, exempelvis till följd av ett bedrägeri, så kan investerarskyddet ge kompensation. Utbetalningen finansieras inte i förväg, utan i efterhand genom att övriga värdepappersbolag faktureras.

En sådan konstruktion skulle genom en lagändring kunna införas även inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten skulle då kunna betala ut kompensation till drabbade pensionssparare utifrån vissa fastslagna kriterier och finansiera detta genom att ta ut en avgift av kvarvarande fonder inom systemet.

Även om beloppet skulle uppgå till så mycket som en miljard kronor motsvarar det i dag bara en engångsavgift på cirka 0,05 procent av kapitalet i systemet. En sådan avgift är nära nog försumbar i relation till historisk avkastning i systemet och inte väsensskild från den avgift som Pensionsmyndigheten årligen tar ut av pensionsspararna för att finansiera myndighetens administration.

Jag menar att regeringen bör överväga att tillsätta en utredning som tittar på möjligheten att införa ett investerarskydd inom premiepensionssystemet. Det skulle skydda pensionsspararna från att förlora pengar vid eventuella bedrägerier.

Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten

Till toppen av sidan