Annons

Annons

Annons

Annons

Östersund

Insändare
Sagan om Gustav III:s torg

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Gustav III:s torg med bussterminalen i förgrunden.

Bild: Petter Hansson Frank

Annons

Det var en gång, för inte så länge sedan, en norska och en tysk som satt och pratade om kommunens planer för Gustav III:s torg. Båda var upprörda, ledsna och rent av lite arga för att detta centrala torg ska förstöras.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Ingen av dem kunde fatta varför det ska byggas ett nytt stort hotell där, för det verkar ingen ha efterfrågat. Både norskan och tysken hade också svårt att förstå varför det ska byggas små, dyra lägenheter samt en hel massa kontorslokaler på torget. Att efterfrågan på bostäder och särskilt på hyresrätter är stor är de båda väl medvetna om men marknaden, det vill säga vanligt folk, efterfrågar lägenheter de har råd att bo i.

Annons

Annons

Där satt dessa två dysterkvistar och målade upp en mörk och trist framtid för Gustav III:s torg.

Då säger plötsligt norskan: ”När hela kvarteret blir öde och tomt, smäller de väl upp en tjusig plakett på hotellväggen där det står: Detta kvarter är ett minnesmärke över den enda mandatperioden Alliansen fick styra i Östersund, med lite sporadiskt stöd från Socialdemokraterna.”

Efter mycket skratt var nu både norskan och tysken på mycket bättre humör och började tänka högt om vad de skulle vilja göra åt Gustav III:s torg. Idéerna bara sprutade ut!

Det första de blev eniga om var att inte ändra hållplatserna för bussarna. Det ska vara enkelt och smidigt att åka med kollektivtrafiken.

Men det kanske viktigaste för dem båda var viljan att se ett stort och vackert kulturhus dit de kunde gå och kolla på olika teaterföreställningar, balett och musik. Ett kulturhus där hela kulturskolans verksamhet fick plats, med ett kafé där familj, vänner och allmänhet kunde gå för att beskåda barnens konst.

De ville också ha en mysig park med träd, buskar och blommor, sittgrupper och även en liten utescen där allmänheten kunde njuta av små konserter på sommarhalvåret. På vintern kunde parken vara en skridskobana, där barn och vuxna kunde röra på sig och ha roligt ihop. Kanske även avnjuta lite varm choklad i kaféet innan det va dags att åka hem. Ett kulturhus som också blir en mötesplats, för alla.

Tyvärr har inte alla sagor ett lyckligt slut, men norskan och tysken lever kvar i hoppet om att de en dag ska få se sin dröm om ett vackert och inkluderande kulturhus bli realitet. Även om de kanske måste släppa taget om Gustav III:s torg. Det verkar tyvärr vara bortlovat i syfte att skapa privata vinster, inte mervärde till kommunens medborgare.

Norskan och tysken

Annons

Annons

Till toppen av sidan