Reumatikerförbundet har under våren 2022 genomfört en nationell medlemsenkät om tillgången till rehabilitering för människor med reumatiska sjukdomar.

Sjukdomarna ingår i gruppen rörelseorganens sjukdomar som orsakar cirka 20 procent av alla läkarbesök i primärvården. Med över 2700 svar från hela landet ger enkäten en bild av hur rehabiliteringen för reumatiker ser ut i Sverige.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Enligt årets undersökning är det få respondenter (16 procent) som svarar ja på frågan om de får tillräcklig med information från vården om vilka rehabiliteringsinsatser som finns, och hur de olika rehabiliteringsformerna skulle kunna hjälpa dem. Detta är anmärkningsvärt utifrån kraven i vårdförloppen om att patienterna ska ha en hälsoplan som uppdateras kontinuerligt.

När respondenterna får precisera vilka effekter rehab ger dem är några av de mer framträdande resultaten från årets undersökning att:

70 procent svarar att rehabiliteringen gör att de klarar av vardagen bättre.

54 procent anser att den förbättrar deras arbetsförmåga.

72 procent säger att de kan vara mer fysiskt aktiva.

68 procent svarar att de får mindre ont.

54 procent får minskad sjukdomsaktivitet.

Majoriteten anser alltså att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv. Med detta i åtanke är det ännu mer sorgligt att ta del av en av enkätens slutsatser: att en hög andel av respondenterna överhuvudtaget inte har fått tillgång till rehab de senaste fem åren. Hela 60 procent svarar nej på frågan och 40 procent svarar ja.

Reumatikerförbundet är positivt till att riksdagen i mitten av mars uppmanade regeringen att införa nationella riktlinjer för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Detta är något som vi verkat för i många år. Nu gäller det bara att riktlinjerna också kommer på plats – och följs.

Men nationella riktlinjer räcker inte. Vi vill också att alla kommuner tillsätter en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), som i juni 2020 bara fanns i 85 av landets 290 kommuner. Dessutom behöver varje region ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns.

Med tillgång till rehabilitering kan människor må bättre, vara aktiva, arbeta och bidra till samhällets bästa. Låt fler få möjlighet till det.

Catharina Blom, ordförande Reumatikerförbundet Jämtlands län