Går idrottens sätt att organisera träning och tävling på tvärs mot arbetet med att verka för en mer hållbar värld? I en genomlysning av idrottens arbete med ekologisk hållbarhet identifieras flera nyckelfaktorer för att nå framgång.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Tre fjärdedelar av alla vuxna svenskar idrottar varje vecka och Riksidrottsförbundets evenemangskalender innehåller 45 VM, EM och World cup under 2022 – enbart i Sverige. Idrott och friluftsliv har många positiva effekter på samhället, men fler utövare och supporters ger också negativa avtryck på natur och miljö.

När forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors kartlagt Riksidrottsförbundets och 16 specialidrottsförbunds arbete med ekologisk hållbarhet framträder en komplex bild.

Förbunden i studien är med i ett hållbarhetsnätverk och visar att det är meningsfullt att arbeta med miljöfrågan. De intervjuade representanterna arbetar för att nå förändring. Samtidigt räcker inte enbart kunskap och vilja för att nå resultat - det krävs nya riktlinjer.

Vi ser att flera specialidrottsförbund har miljöpolicys och checklistor för att agera mer hållbart, men flera säger samtidigt att det ekologiska hållbarhetsarbetet inte blir en naturlig del av verksamheten. Förändringsarbetet upplevs som svårt eftersom idrotten även har andra mål att sträva mot som prioriteras högre.

Ett sådant mål är att utveckla idrotten att bli snabbare och starkare – alltså att prestera. Det leder till att landslagsidrottare med entourage reser med flyg och bil över hela världen för att träna, tävla och utvecklas. Att minska transporterna är den mest brådskande utmaningen, menar man, men i intervjuerna märks en frustration kring att minska transporterna med nuvarande tränings- och tävlingsstruktur, samtidigt som det verkar väldigt svårt att ändra den struktur som är etablerad.

Det finns dock stora möjligheter att lyckas med hållbarhetsarbetet. Vi menar att nyckelfaktorerna för framgång handlar om att:

* Verka för ett ökat samarbete kring hållbarhetsfrågor mellan nationella och internationella förbund på det globala planet.

* Öka samarbetet mellan specialidrottsförbunden.

* Vidga förståelsen kring ekologisk hållbarhet så att även pedagogiska, psykologiska, historiska och sociologiska perspektiv ryms.

* Arbeta systematiskt för att ta fram miljöpolicys för fler specialidrottsförbund.

* Ta fram konkreta handlingsplaner som berör ekologisk hållbarhet – och resurser för att fullfölja dem.

* Öka satsningen på forskning för bättre kunskap om vilka åtgärder som blir mest effektiva.

* Våga ”adressera” frågan om transporter och resor.

För framgång krävs en mix av lokala gräsrotsinitiativ som stöttas av högre instanser, men också tydligare, nationella riktlinjer att förhålla sig till. Här kan – och bör – idrottsrörelsen inspireras av friluftssektorn som har delvis andra drivkrafter för sin verksamhet där relationen till natur och miljö är mer central.

Startskottet har gått för idrottens viktigaste lopp där målet är en hållbar värld för kommande generationer.

Peter Fredman, Professor Mittuniversitetet och programchef Mistra Sport & Outdoors

Susanna Hedenborg, Professor Malmö Universitet

Marie Larneby, Lektor Malmö Universitet

Jens Radmann, forskare Malmö Universitet

Mistra Sport & Outdoors är ett forsknings- och samverkansprogram för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet.