Det är lätt att förstå lockelsen med kostnadsfri tandvård. Men vad partierna lagt fram är inte åtgärder som löser tandvårdens verkliga problem.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

De akuta problemen finns inom barn- och ungdomstandvården. För några år sedan höjde regeringen, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, åldern inom den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården från 19 år till 23 år. Det förvärrade en redan ansträngd situation och skapade undanträngningseffekter och felaktiga prioriteringar.

Även tandvårdsutredningen har konstaterat att höjningen av åldern sker på bekostnad av andra patientgrupper. Det innebär i praktiken att Folktandvården nu tvingas ta emot friska ungdomar som patienter framför sjuka vuxna. Som en konsekvens går Folktandvården på knäna på flera håll i landet och patienter kan på sina håll få köa flera år för att få en tandläkartid.

Samtidigt har denna del av tandvården i många år varit underfinansierad och det räcker därför inte att återställa åldern utan ersättningen måste också höjas. Den utgår i dag från en fast ersättning per barn men den räcker inte till för de stora tandvårdsbehoven. Det innebär att vårdgivaren inte får betalt för de faktiska kostnaderna för utförd vård.

Över hälften av landets regioner går med förlust på barn- och ungdomstandvården men privata företag riskerar, till skillnad från offentliga, konkurs och hindras därför i allt större utsträckning att ta denna patientgrupp. Privattandläkarna menar därför att den fasta ersättningen måste kombineras med en rörlig ersättning för de patienter som har ett mer omfattande behov av tandvård.

Det är viktigt att använda resurserna effektivt, där behoven är störst och där de gör största möjliga nytta för tandhälsan. Privattandläkarna är därför negativa till ett sänkt högkostnadsskydd för alla och vill i stället rikta stöd till de patienter som mest behöver det.

Tandvårdsbehovet ökar i takt med åldern och det är därför rimligt att öka resurserna till Sveriges äldre. Privattandläkarna föreslår att det ska utredas om detta kan ske genom en höjning av det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) till de som är äldre än 70 år.

Privattandläkarna anser vidare att patienter som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har högre återkommande tandvårdskostnader ska prioriteras och det bör ses över om det särskilda tandvårdsbidraget (STB) kan höjas och utvidgas för att nå fler.

De politiska partierna missar också att det råder helt olika förutsättningar mellan tandvård och hälso- och sjukvård. En stor del av tandvården är förebyggande medan hälso- och sjukvården inte är det. Förslaget att göra tandvården till en del av den allmänna hälso- och sjukvården bygger därför på ett tankefel.

Om tandvården blir en del av hälso- och sjukvården kommer den inte att kunna leverera tandvård med samma valfrihet och möjlighet till förebyggande tandvård som i dag. Vi talar då om en helt annan tandvård. Sannolikt skulle en sådan förändring resultera i att den förebyggande tandvården, som har gett Sveriges befolkning en av världens bästa tandhälsa, kraftigt monteras ned.

Privattandläkarna prioriterar sjuka framför friska. Tandvårdens resurser och skattemedel ska utnyttjas effektivt på det sätt som förbättrar tandhälsan mest. Vår uppmaning till de politiska partierna är att inte slå undan benen för det som fungerar, utan att åtgärda de akuta problem som finns.

Merit Lindberg, vd Privattandläkarna

Johan Hellblom, ordförande för Privattandläkarna lokalavdelningen i Jämtland