Annons

Annons

Annons

Östersund

Debatt
M: Barn och unga måste få hjälp att läsa mer

Text: 

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Läslovet pågår för fullt i Östersunds kommun, och behovet av läsning bland barn och unga vuxna kvarstår som en av de stora utmaningarna för inte bara skolpolitiken, utan även samhället.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Vi lever i en allt mer orolig värld där information och desinformation möter oss i en större takt än någonsin. Det informationsflöde som möter en elev på Wargentinsskolan idag är någonting en elev vid Frösö Trivialskola under slutet av 1600-talet bara kunde drömma om, än mindre de barn som inte fick gå i skolan.

Annons

I ett samhälle där information är konstant flödande dygnets alla timmar, ställer det än högre krav på att mottagaren av information vet vad den ska göra med den. Värdet av källkritik och förmågan till logiskt, analyserande tänkande är det som avgör navigationen i det flödet.

Annons

Det är här den aktiva läsningen kommer in i bilden. Att läsa i synnerhet skönlitteratur stärker den kognitiva förmågan som ingenting annat. På 20 års tid har andelen pojkar som inte läser stigit från 48 procent till hela 65 procent. Motsvarande siffror för flickor är från 27 procent till 48 procet.

Samtidigt har vi sett hur Pisa-resultaten visat på den tidigare S-regeringens misslyckande i att vända den här trenden. Sverige har dessutom tappat i andelen som når de höga betygen. Problemen med läsning och meningsbyggnader har i vissa fall letat sig så pass långt upp som till universitetets värld. Siffror och fakta som dessa som måste mana till handling.

Den nya regeringen har inom Tidöavtalet pekat ut tydliga prioriteringar inom skola och utbildningen där bland annat läsningen prioriteras. Utdrag ur avtalet: ”Läsning och läsförståelse av litterära texter ska få en större plats i skolan. Alla elever ska få läsa både svenska och internationella skönlitterära klassiker. Ett uppdrag ges att föreslå ändringar av kursplanerna med syftet att låta läsning och läsförståelse av litterära texter få större plats i skolan samt att utveckla elevens läsförståelse. Som ett stöd i detta bör det tas fram läslistor med svenska och internationella skönlitterära verk anpassade”.

Annons

Detta är viktigt som en del i att motverka den negativa situationen. Min generation var lyckligt lottade över att få växa upp med ett globalt författarfenomen när J.K Rowlings böcker om Harry Potter lanserades. Den bokserien betydde mycket på fler sätt än man tror, exempelvis så är det många dyslektiker som vittnar om hur böckerna hjälpte dem att ta sig framåt.

Annons

Men globala författarfenomen kommer inte ständigt, därför måste läsning och läsförståelse ges en större tonvikt inom skolan. Även föräldrarnas förståelse och delaktighet behöver bli tydligare, skolan ska inte och kan inte axla rollen själv. Djupläsningen får inte bli en nygammal klassfråga på det sätt den var innan demokratins genombrott i Sverige. Möjligheten att tillgodogöra sig en bok får inte bli det som skapar skiljelinjen mellan utanförskap och delaktighet i samhället.

Under det nu pågående läslovet finns det flera saker att göra, att till exempel inte bara ge barn och unga stimulerande läsning utan att också låta dem läsa högt för att träna retorik och konsten att tala inför andra – det är nämligen det många vuxna är mest rädd för.

Starka och självständiga barn kan vi bygga varje dag, ibland genom enkla men viktiga medel.

Joel Nordkvist (M), ledamot av kommunstyrelsen, Östersunds kommun

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan