Annons

Annons

Annons

Östersund

Lokala bibliotekarier suckar över Augustpriset

Snart är det dags för det prestigefyllda Augustpriset att utnämna årets bästa svenska böcker. Men det finns en återkommande kritik mot det folkliga priset som gör sig påmint även i år. Det är att den viktiga ungdomslitteraturen än en gång hamnar i skymundan.

Text

Sedan Augustpriset introducerades för 33 år sedan har det utvecklats till att bli landets mest folkkära litterära pris. Men för för varje nytt år, med nya nomineringar och nya hyllade pristagare är det en sak som har börjat skava allt mer bland bibliotekarierna på Östersunds bibliotek.

En av de som suckade uppgivet när årets nominerade barn- och ungdomsböcker tillkännagavs för några veckor sedan var bibliotekarien Kerstin Ydrefors.

Kerstin Ydrefors anser att Augustpriset borde bli bättre på att lyfta ungdomslitteraturen.

Bild: Marcus Berglund

För trots att det är en enorm skillnad mellan de böcker som riktar sig mot små barn och de som riktar sig mot ungdomar så delar de kategori. Och i den interna kraftmätningen vinner nästan alltid småbarnsböckerna över ungdomsgenren.

Annons

Annons

– I år är fyra av de sex böcker som har nominerats bilderböcker och så brukar det se ut. Man tappar ofta böckerna som är riktade mot ungdomar och det tycker jag är tråkigt, säger Kerstin Ydrefors och berättar att det är en uppfattning som många av hennes kollegor delar.

Att bilderböckerna gör starkt intryck på Augustprisets jury när den ställs mot den betydligt mer textunga och komplexa ungdomslitteraturen är inte konstigt, anser hon, eftersom bilderböcker handlar om flera konstformer i en. Därför anser hon att ungdomsböckerna borde få en egen kategori för att inte riskera att osynliggöras i en tid då ungdomars läsning minskar allt mer.

Kerstin Ydrefors beskriver en stigande frustration bland bibliotekarier, där ungdomslitteraturen ofta hamnar i skuggan av bilderböcker när Augustpriset ska delas ut.

Bild: Marcus Berglund

– Här på biblioteket prioriterar vi barn och unga i vårt arbete, för läsningen är inte bara viktig för att klara skolan utan för hela framtiden. Att kunna ge sig ut på äventyr hemifrån soffan och sätta sig in i andras världar breddar perspektiven och stimulerar fantasin, säger Kerstin Ydrefors.

Hennes förslag är att Augustpriset delar in barn- och ungdomspriset i två kategorier: en för barn 0-9 år och ytterligare en för ungdomslitteratur där romaner, kapitelböcker och facklitteratur får kämpa om nomineringarna i en mer jämlik konkurrens.

– De flesta vuxna minns den första bok som väckte läslusten, för mig var det ”Hemligheten på perrong 13” av Eva Ibbotson. Men det är sällan föräldrars gamla favoriter passar dagens barn och därför känns det viktigt att vi blir bättre på lyfta den litteratur som ges ut nu, säger Kerstin Ydrefors.

Annons

Årets nominerade till Augustpriset som i dag delas ut i tre kategorier; Årets skönlitterära bok, Årets fackbok och Årets barn- och ungdomsbok.

Bild: TT

Annons

Mikaela Zabrodsky är vd för svenska Förläggareföreningen som delar ut Augustpriset. Hon berättar att juryn som utser vinnaren i barn- och ungdomskategorin består av kvalificerade läsare. De har inte tagit upp att det breda åldersspannet inom kategorin skulle utgöra ett problem.

– Deras uppdrag är att ta fram de bästa böckerna. De ska egentligen inte ta några hänsyn till de olika åldersgrupperna.

Sett över tid har det varit ganska stor spridning bland pristagarna vad gäller ålderskategoriseringen, berättar Zabrodsky.

– De senaste tre åren har böcker i 9-12 årskategorin tagit hem priset.

Kategoriindelningen för Augustpriset är en fråga som har varit uppe vid många tillfällen. För några år sedan gjordes en översyn som landade i att den inte skulle ändras.

– Om man ska bredda kategorierna är det viktigt att det finns tillräckligt stort underlag i varje kategori så att prisets renommé och kvalitet inte urvattnas.

Mikaela Zabrodsky utesluter inte att kategoriindelningen kan komma att se annorlunda ut någon gång i framtiden.

– Det är alltid viktigt att se över prisets form och det är möjligt att det snart är läge för det igen.

Fakta

De bästa nya barn- och ungdomsböckerna enligt Kerstin Ydrefors

”Grim”, av Sara Bergmark Elfgren (Rabén&Sjögren)

– En ganska mörk skildring av 1990-talets Death Metal-boom, som handlar mycket om psykiskt mående, där läsaren får följa barnet till en pappa som var basist i ett (fiktivt) band från den tiden. En av de starkaste ungdomsromanerna på senare år.

”Korpen", av Bengt-Erik Engholm och Lina Blixt (Natur&Kultur)

– En fackbok om korpen och varför den alltid har fascinerat människorna så mycket att den har gets plats i otaliga myter och mytologier genom historien.

”Födelsenattskalaset”, av Åsa Lind och Per Gustavsson (Lilla Piratförlaget)

– Den handlar om vad som händer när kalaset är slut, alla presenter är öppnade, alla vänner har gått hem och man plötsligt är ett år äldre. En väldigt fin bok.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan