Det rytmiskt dunkande ljudet talar om att produktionen av plasttråg är i full gång. Vid en av fabrikens tre tillverkningsmaskiner står Aurora Nilsson och trycker loss förpackning efter förpackning.

– Jag stansar ur, plockar loss och samlar ihop förpackningarna, säger Aurora Nilsson.

Hon är en av de sju personer som arbetar på Elby-produkter i Vaplan. Här produceras plastförpackningar till både industrin och livsmedelsbranschen. Fabriken är inte inriktad på någon speciell nisch. I stället är affärsidén att serva alla branscher.

Fabrikens ägare Anki Liif är förtegen om vilka företag som ska använda de askar och tråg som tillverkas den här dagen. Affärshemligheterna är många. Klart är dock att endast tre av fabrikens kunder finns i Jämtland. Resterande kunder finns i södra Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Ägaren Anki Liif håller upp en plastförpackning.

– Det är självklart att köpa en färdig sallad i en förpackning. Men någon ska tillverka förpackningen också.

År 1965 startade Elisabeth Byström Elby-produkter i Vaplan. Elisabeth Byström var utbildad maskiningenjör och hon konstruerade en maskin som med hjälp av tryckluft klarade av att varmforma plastfolie. Tillverkningen av olika sorters plastformar tog fart. Affärsidén var att tillverka unika plastförpackningar efter kunders önskemål.

År 1999 började Anki Liif arbeta som ekonomiansvarig hos Elby-produkter. Efter två år som anställd blev hon delägare. Vid det laget hade fabriken 16 anställda. Två maskiner gick dygnet runt och personalen jobbade i treskift.

Strax efter att Anki Liif blivit delägare kom en jättesmäll. Fabriken förlorade en storkund och nästan halva personalstyrkan sades upp.

– Jag tog tag i åtgärderna ett halvår för sent. Ifall jag hade vågat ta de obekväma besluten fortare skulle företaget ha sparat flera hundratusen kronor.

Anki Liifs första verksamhetsår som företagare slutade med en miljonförlust.

Sedan åtta år tillbaka är Anki Liif ensamägare av fabriken.

Under pandemin ställde företaget om produktionen och började tillverka skyddsvisir. Både omsättningen och vinsten ökade. Första pandemiåret nådde bolaget sin högst vinst någonsin på 2,5 miljoner kronor. Även i fjol översteg vinsten två miljoner kronor.

Nu är visirtillverkningen över och årets omsättning blir lägre än fjolårets dryga tolv miljoner kronor. Samtidigt har kostnaderna rusat. Plasten är nästan 40 procent dyrare än den var i november i fjol. Transportkostnaderna har i sin tur dubblerats. Därtill har även kostnaderna för kartong ökat.

– Eftersom vi befinner oss längst ned i produktionskedjan har vi svårt att ta ut kostnadsökningarna, säger Anki Liif.

På samma gång som de ökade kostnaderna oroar fabriksägaren fortsätter beställningarna att trilla in. Även om fabriker i Asien tillverkar billigare förpackningar, så gör ökade fraktkostnader att allt fler företag får upp ögonen för den svenska förpackningsindustrin.

Anki Liif slår fast att bolaget kommer att behöva anpassa sig efter omständigheterna för att överleva. Målet är att klara av att behålla alla anställda.

– Nu har jag lärt mig att när det stormar måste jag våga ta obekväma beslut.