Annons

Annons

Annons

Jämtlands län

Debatt
När förlorar vi kontanterna i Jämtlands län?

Text: 

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Sverige är tillsammans med Norge det land i världen där användningen av kontanter sjunkit allra mest. Digitala betalningar som kort, Swish och liknande dominerar helt.

Den första tanken kring detta är att det är en smart utveckling. Det blir mer effektivt och enkelt för både konsumenter och näringsidkare. Sverige – världens modernaste land som Fredrik Lindström beskrev det.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Problemet är att denna modernitet lämnar stora grupper utanför. Det handlar bland annat om många äldre som aldrig lärt sig eller inte klarar av att hantera den digitala tekniken. TV4 berättade för några veckor sedan hur bedragare ger sig på äldre och tar deras livsbesparingar. Vidriga brott som möjliggörs av att våra äldre pressas in i digitala betallösningar som de inte riktigt förstår.

Annons

Annons

En annan grupp är personer med funktionsnedsättning. De kanske inte klarar att slå in en kod eller att nå till kortterminalen. När kontanter inte kan användas blir de beroende av omgivningens hjälp för att klara sin vardag – tvärtemot målen som styrt svensk funktionshinderpolitik under decennier.

En tredje grupp är socialt utsatta människor. Det kan vara människor som till följd av missbruk eller andra omständigheter inte har någon bostad eller saknar tillgång till bankkonto. Till socialt utsatta kan även räknas förföljda eller hotade personer. Kvinnor som inte vill visa våldsamma partners vad de handlar eller att de exempelvis besöker sjukvård eller apotek.

Enligt Internetstiftelsen lever sex procent av invånarna i Sverige i digitalt utanförskap. Om kontanter inte finns stänger vi ute alla dessa människor, eller i praktiken gör vi dem beroende av hjälp från andra. En undersökning från Riksbanken visar att så många som 25 procent av befolkningen uppger att de behöver kontanter för att sköta sin vardag.

I våra grannländer har kontantfrågan sedan länge varit en politisk angelägenhet. Regeringarna i såväl Norge som Danmark har tagit fram lagstiftning om att kontanterna måste accepteras i handeln, med undantag nattetid och i obemannade affärer. I Norge har de nyligen lagt förslag på en skärpning av deras lagstiftning så att det blir kännbara böter för handlare som nekar kontanter.

Annons

Syftet med detta är naturligtvis inte att straffa handlarna, utan att se till att alla människor har möjlighet att vara delaktiga i samhället. Detta motiv är också vägledande för den Europeiska Centralbanken, som i sin kontantstrategi pekar på kontanternas viktiga roll för att alla invånare ska vara inkluderade. Det regelverket omfattar vårt grannland Finland som har Euron.

Annons

Men i Sverige finns det inga tendenser till att värna kontanterna. Den utredning som tillsattes av Per Bolund i slutet på 2020 och som nu har fått förlängt uppdrag till 31 mars 2023 tycks inte se värdet i att behålla kontanterna.

Vi har nu facit på vad en icke-reglering av kontanterna leder till. Färre butiker tar emot dem och kontantanvändningen minskar. Snart riskerar vi att det privata bolaget av kostnadsskäl slutar att leverera kontanter till de allt färre uttagsautomaterna. Då finns det inga kontanter att använda. Blir det Gotland, Jämtland eller Norrbotten som först slås ut?

Det är inte en hållbar utveckling, varken för oss som land eller för oss som medborgare. Vår nya finansmarknadsminister Niklas Wykman behöver omedelbart ta tag i kontantfrågan.

Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan