Annons

Annons

Annons

Jämtlands län

Debatt
Minskad skogsavverkning skulle gynna viktiga miljömål

Text

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

I november deltog jag i FN:s klimatmöte COP27 i Sharm El-Sheikh, Egypten. Jag var där på uppdrag av Researchers Desk, en ideell organisation med klimatforskare som arbetar för att sprida medvetenhet om klimatkrisen.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Vid ett av delmötena diskuterades den afrikanska regnskogen, den utgör en globalt sett viktig kolsänka. På mötet fanns bland annat representanter för de centralafrikanska länderna, samt för USA, Storbritannien, Belgien och Norge. Diskussionen gällde ett förslag om att rika länder ska ge ekonomisk ersättning till de berörda länderna för bevarandet av skogen.

Annons

Efteråt kom jag att prata med representanten från Storbritannien, som frågade mig hur det kommer sig att Sverige alltjämt kalhugger skog. Han menade att så länge som rika länder fortsätter skövla sina egna skogar blir det svårt att övertyga folk i fattigare länder att avstå.

Annons

För Sveriges del ligger därför bidraget till den globala klimatlösningen i första hand i att gå före och minska skogsavverkningen. Potentialen är enorm, eftersom skogsindustrin årligen släpper ut cirka 100 miljoner ton koldioxid (1), medan det övriga samhället – annan industri, trafik, med mera – släpper ut hälften så mycket (2).

Jämfört med frånvaron av klimatåtgärder inom skogssektorn, kan åtgärder såsom reduktionsplikten och att ersätta stålindustrins kolanvändning med vätgas, liknas vid att ”sila mygg och svälja kameler”. Efter avverkning tar det 60–100 år, i vissa områden längre tid, för ny skog att växa upp och återta koldioxiden som släppts ut, den så kallade kolåterbetalningstiden.

Men för att undvika överskridande av temperaturökningar, då växthuseffekten blir självgenererande, måste utsläppen ner mot netto noll inom cirka 30 år (3,4). Därför är utsläppen från skogsbruket lika skadliga för klimatet som om koldioxiden kom från fossila bränslen.

Nu avverkas 95 procent av skogens tillväxt. Om avverkningen sänktes till 60 procent skulle Sverige nå netto noll-utsläpp år 2033 (5). Då skulle Sverige ha en viss chans att i tid klara sin andel av den nödvändiga globala utsläppsminskningen (6). Här ska tilläggas att även om det skulle räcka med en justering av skogsbruket för att klara Sveriges klimatmål, bör vi ändå fortsätta arbeta med omställningen av samhället och våra energisystem, vilket innebär att t.ex. minska och elektrifiera bilparken, mer solenergi, vindkraft, m.m.

EU har föreslagit att Sveriges kolsänka ska öka till 47 miljoner ton koldioxid per år till år 2030. EU bör därför ersätta privata skogsägare som avstår från att avverka skog, på liknande sätt som man betalar ut miljöbidrag till bönder. EU bör även starta upp ett projekt för ökad användning av halm i stället för träd vid pappersframställning. Då kan fler träd få leva vidare och fortsätta ta upp koldioxid.

Annons

Annons

Halm används vid papperstillverkning i bland annat Kina, Indien, Tyskland och USA. Pressade halmbalar bör energieffektivt kunna transporteras med fartyg från Nordeuropas stora jordbruksländer till pappersfabrikerna i bland annat Sverige. Skogsbränslet som går till värmeverk bör delvis kunna ersättas med djupborrad bergvärme och storskaligt lagrad solvärme.

Förutom att ge störst klimatpåverkan, utgör skogsavverkning även det största hotet mot svensk biologisk mångfald (7). Minskad avverkning skulle således samtidigt gynna två viktiga miljömål. Det skulle dessutom jämfört med andra miljöåtgärder vara kostnadseffektivt, eftersom skogsindustrin endast står för 2 procent av sysselsättningen (8,9) och för 2,5 procent av BNP (9,10). En något lägre avverkning skulle sannolikt endast marginellt påverka dessa procenttal. Forskningen visar att även på global nivå är bevarande av skog en relativt kostnadseffektiv klimatåtgärd (11).

Enligt FN:s klimatpanel måste dock merparten av klimatlösningen ske genom minskad energianvändning, med 40–70 procent till år 2050 (11). Eftersom 10 procent av världens befolkning orsakar 50 procent av växthusgasutsläppen, bör minskningen i första hand gälla de rika (12). Forskningen visar att det kan ske med rimlig bevarad materiell välfärd (13). Dessutom, lägre konsumtion innebär att man behöver jobba mindre, får mer fritid. På så sätt kan ett bidrag till klimatlösningen ge personliga positiva effekter.

Jag äger en del skog i Västerbottens kustland. När jag för några år sedan fick klart för mig tidsfaktorns avgörande betydelse för klimateffekten av skogsavverkning slutade jag avverka kommersiellt. Jag hoppas fler skogsägare har möjlighet att följa mitt exempel.

Annons

Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universitet

Referenser:

1) Risinger, B., m. fl. 2022. Förslag för ökade kolsänkor i skog – och jordbrukssektorn. Naturvårdsverket Rapport 7046

Annons

2) Territoriella utsläpp av växthusgaser, Naturvårdsverket.

3) Steffen, W. et al 2018. Trajectories of the earth system in the Anthropocene, PNAS August 14, vol. 115 no. 33: 8252–8259:

4) IPCCs report, 1,5 degrees Celsius. Summary for Policy Makers.

5) Englund, G. m.fl. 2022. Lägre avverkning låter oss klara utsläppsmålen. Svenska Dagbladet, 2022-09-24.

6) Stoddard, I., Anderson, K. 2022. A new set of Paris compliant CO2 budgets for Sweden. Uppsala universitet, CEMUS.

7) Rödlistade arter i Sverige 2020, Artdatabanken, SLU.

Annons

8) Skogsindustrierna.

9) Statistiska centralbyrån, SCB.

10) Sveriges BNP, SCB.

Annons

11) IPCC report. Climate Change 2022. Mitigation of climate change, Summary for policy makers.

12) Chancel, L. The richest 10% produce about half of greenhouse gas emissions. They should pay to fix the climate. The Guardian.

13) Milleward-Hopkins, J., m. fl. 2020. Providing decent living with minimum energy: A global scenario. Global Environmental Change 65.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan