Språk ligger nära vårt hjärta och rör därför upp djupa känslor. Vi visar vilka vi är genom hur vi talar. Således anledning att kliva varsamt.

Språkhistorien i Jämtland är spännande som brukligt är i gränstrakter. Påbråt är dubbelt -från öst och väst. Grammatiken är mer välbevarad i vissa avseenden än i våra rikspråk. Jamskan har kvar de kvinnliga formerna vilket ligger väl i tiden. Dativsystemet lever än i våra dagar. Att ha detta i levande bruk är fantastiskt och något vi som samhälle borde satsa på att bevara. Visst skiljer sig våra sockenmål åt. Men jämfört med riksspråket är likheterna slående.

Vidar Reinhammar har gjort en storartad insats för våra bygdemål och värnade om sockenmålens olika särart. Andra forskare ser ingen motsats mellan detta och att kunna behandla jamtamålen som enhet. Den nuvarande politiska makten erkänner inga andra språk av nordiskt (germanskt) ursprung i Sverige än riksspråket. Det är en av grundpelarna i vårat nationalistiska projekt och som allt annat i livet på både gott och ont.

Dock är en del av de ännu levande folkmålen i vårat land så pass avvikande att de inte kan kallas dialekter (av ett yngre skriftspråk). En ny term kan användas, svensk varietet, i praktiken ett språk utan stöd från samhället. Att det sedan är svårt att läsa jamska är inte en språkfråga utan en utbildningsfråga. Vi har gått i skolan för att lära oss läsa och stava på rikspråket men inte på våra bygdemål. Trots detta är det lite anmärkningsvärt att beskriva John-Erik Johanssons insändare som ”rotvälska”. Jag är från en annan socken men tycker ändå det gick bra att förstå.

Som jämtar är vi väldigt kluvna till vårt språkliga arv. På samma gång som vi är tjurskalliga är vi också kuvade. Folk som vill satsa på jamskan bör därför tryckas till och veta sin plats. Det är alltid bekvämast att satsa på vinnaren som har pengarna och makten. I detta fall  riksspråket. Jag tror att det finns utrymme i vårat svenska samhälle för regional identitet och regionala språk. Det är en rikedom även för den enbart riksspråkstalande genom att visa på hur våra språk hör ihop. Forskning från Norge har även visat att barn som växer upp med ett bygdemål presterar bättre i skolan. Det är en stimulans för språksinnet att höra olika språk talas.

När människor engagerar sig ideellt för något som kan vara viktigt för oss alla är det viktigt att det premieras. Att jobba för jamskan är dessutom artut. Nu närmast är det den populära jamskdan igen. Det är på Unescos dag för hotade modersmål den 21 februari. I år uppmärksammar vi även härjedalskan. Klockan 13 på Jamtli. Ma råkes!

Manne Ring

Läkare och ledamot av Heimbygdas språkkommitté.

-

Skrolla ner för att se tidigare inlägg i den här debatten.

Läs också: Manne Rings debattartikel från 2022: Hur kan vi höja jamskans status?